Nu ska alla tala helgsmål
Det räcker inte med att vi talar om helt andra saker under helgerna än annars: dopp i grytan, krubbor, tomtar och nissar. Att vi spelar filipin och utfärdar nyårslöften. Att vi rimmar på paketen. Nej, hela språket blir upp och ner.
Vi börjar hälsa på varandra efter så invecklade regler att inte ens infödda svenskar kan hålla ordning på gott slut, god fortsättning och gott nytt.
Det riktigt allvarliga som inträffar så fort vi börjar äta pepparkakor och dricka glögg är att vi får andra ord för vanliga triviala året-om-företeelser. Vi ger inte presenter utan klappar. Om det skulle vara till nyår blir det gåvor. Det heter inte morgon utan otta. Och hushållsarbete heter av någon anledning stök, såvida det inte handlar om home staging som heter pynta. Kastruller ställs undan och i stället tar vi fram grytor.
Under helgerna ägnar vi oss inte åt vulgärt jäktande. Vi är ute i ruschen. Och när den är över softar vi inte. Det är julefrid.
allt detta är illa nog, men det är också så att gamla ord får nya betydelser. Nisse är inte längre från Manpower utan från Tomteboda. Men allra konstigast är det med afton som plötsligt betyder en hel dag. Beror det på att hela julafton, hela nyårsafton och hela trettondagsafton är tomma transportsträckor till kvällarnas förlustelser? Men dagen efter heter (jul/nyårs/tretton)dagen. Ska man tolka det som att dagen efter har blivit det normala och inte behöver någon precisering? Och på helgerna går det så hett till att det blir två dagar efter, en annandag också.
I denna upp-och-nervända värld har vi också udda sätt att räkna ner. På Cape Canaveral (där man förstår sig på sådant) räknar man uppifrån och ner till zero. Men på julen börjar vi med första advent (ett konstigt ord för nedräkning), och räknar upp till den tjugofjärde. Eftersom detta bygger på tidsenheten sju dagar blir träffsäkerheten så dålig att man måste börja om och räkna från rätt håll, men då blir språkbruket ännu konstigare: dan före dan före dan före dopparedan.
Uppenbarligen är det inte dagarna utan aftnarna som ger upphov till språkförbistringen, som för övrigt lett till ett nytt forskningsfält inom lingvistiken: helgsmål.
