Ljusning för Sveriges tredje största språk

Tre tonårstjejer satt och skvallrade på ett fik i Nässjö. En började prata arabiska. Säkert för att inte gästerna vid grannborden skulle förstå.

- Du får inte prata arabiska, invände då de andra två.

- Men arabiska är faktiskt ett världsspråk, hävdade stolt den första tjejen.

- Ja, kanske. Men inte här i Nässjö.

Trots att arabiska talas av nära 300 miljoner människor, trots att några av världens rikaste länder är arabiskspråkiga och trots att språket troligen är Sveriges tredje största, är inte kunskaper i arabiska det som folk i Sverige vill sätta högst på sitt cv.

Det finns inga statistiska uppgifter om hur många som bor i Sverige och har arabiska som modersmål. Språk registreras inte. Men om man räknar utifrån vilka länder som folk kommer från, så bör det vara mellan 200 000 och 300 000. De flesta arabisktalande kommer från Irak.

Diana abid satsade på arabiska som hemspråk från första klass.

- Jag tyckte det var coolt.

Hon hade att välja mellan ryska, som är mammas modersmål, och arabiska, som är pappas. I dag läser hon arabiska på tionde året, på gymnasiet. Diana Abid tar sig en dag i veckan genom halva Göteborg till Angeredsgymnasiet. Det är den enda gymnasieskola i Göteborg som bedriver undervisning i arabiska.

Diana Abid visar sin hemläxa ur en lärobok som används i årskurs två i arabisktalande länder.

- Det är ganska enkla texter, säger hon nästan urskuldande. Det handlar om sådant som passar för sjuåringar, om skolstart, om olika sporter man kan hålla på med i den åldern.

Diana Abid läser arabiska inom ramen för modersmålsundervisningen, det som tidigare hette hemspråk. Modersmålsundervisningen skiljer sig från undervisningen i moderna språk – beteckningen för de främmande språk som eleverna väljer som andra- eller tredjespråk i skolan, till exempel franska, spanska och italienska.

- Jag läser spanska som modernt språk. Då har man flera lektioner i veckan och grammatik från början. Arabiskan har jag bara en timma per vecka, säger Diana Abid.

- I spanskan har jag lärt mig regler för hur man böjer ett verb. Stöter jag på ett nytt verb så kan jag böja det, även om jag inte vet betydelsen av det. Den kunskapen saknar jag i arabiska. Jag vet inte vilka reglerna är.

Det är typiskt för undervisningen i modersmål att den inte alls är studieförberedande. Det är en strikt praktisk undervisning.

Diana Abid har valt ekonomisk linje med internationell inriktning och räknar med att använda arabiska i sin framtida yrkesverksamhet.

- Arabiska pratar jag obehindrat, men jag hade gärna velat kunna mer än jag kan i dag. Jag har ju haft nio år på mig. Mycket hellre hade jag valt arabiska som modernt språk. Men jag visste inte att möjligheten fanns.

Medan Diana Abid glatt gått till sin undervisning, har det inte varit lika självklart för andra. För Yusra El Machharawi var det inte lika positivt. Hennes mamma, Houda El Machharawi, berättar om vilken konflikt som uppstod i familjen när det gällde modersmålsundervisningen. Houda El Machharawi är palestinier, uppväxt i Libanon, och kom till Sverige för sjutton år sedan. Hennes dotter har växt upp i Sverige och Houda har alltid talat med henne på sitt modersmål.

- Jag kämpade i sex år med att min dotter skulle läsa arabiska i skolan, men hon ville egentligen inte.

- Jag vet inte varför, men jag fick inte ut något av det, säger Yusra. Houda El Machharawi är besviken på skolan, som inte kunde inspirera hennes dotter att fortsätta med detta diktens och poesins språk. I stället funderade flickan på att välja japanska.

- Jag tror att det till en del berodde på att lärarna inte var utbildade pedagoger. Lärandet är en konst, säger Houda El Machharawi.

Flera elever vittnar också om att de haft lärare som talat en helt annan arabisk dialekt än de själva, och därmed har kommunikationen inte fungerat. Det är stor skillnad mellan den arabiska som talas i Marocko och den som talas i Irak. Skriftspråket är dock detsamma för alla, och har så varit i århundraden.

- Det är givetvis viktigt att hon kan prata med sina släktingar. Men, jag vill också att min dotter ska kunna läsa de underbara arabiska diktarna på originalspråket. Det blir inte detsamma översatt. Jag vill att hon ska få tillgång till hela den arabiska litteraturskatten, säger Houda El Machharawi.

- Arabiska är inte bara ord. Arabiska är poesi, en musik och en kultur, som man måste ta till sig för att förstå språket, säger Clemence Haddad, lärare i arabiska för utländska företagare och hjälparbetare i Betlehem. Tidigare undervisade hon i engelska och franska på universitet, men är i dag pensionär och ger privatlektioner.

Clemence ägnar timmar åt att beskriva essensen i språket. Hur det är uppbyggt, hur det används och alla omskrivningar. Som uttrycket varsågod, som är vackert redan på svenska men blir än mer tilltalande på arabiska. Där säger man gärna någonting som motsvarar ”varsågod, här ger jag till dig, för dina vackra ögons skull”. Och det är inte insmickrande, bara artigt. Eller som Clemence Haddad själv uttrycker det, hennes hjärta sjunker till botten av hennes varelse, då hon ser unga soldater med laddade gevär.

Att lära sig arabiska kan vara svårt för en svensk. De grammatiska reglerna tycks ovanligt invecklade. Substantiven har till exempel en form för singular, en för antalet två och en form för flertal. Det är bara 28 konsonanter i alfabetet, men i skrift ser de olika ut om de står i början, mitten eller i slutet av en mening, eller för sig själva. Och de korta vokalerna, som är små pluttar, skrivs ofta inte ens ut.

- Det är ett svårt men spännande språk. Ett språk för problemlösare, säger Tetz Rooke, lektor i arabiska vid Göteborgs universitet.

Sedan han kom till Göteborgs universitet har intresset för språket växt. År 2003 gavs arabiska enbart som halvfartskurs på kvällstid med femton studenter. I dag har kursen trettiofem heltidsstuderande studenter per år, och det finns studier på både C- och D-nivå. Men de flesta studenter slutar efter två terminer.

- Det finns nog flera orsaker till det. Vår utbildning är ingen yrkesutbildning med garanterad anställning efteråt, säger Tetz Rooke.

Arabiska går absolut att omsätta i yrkesverksamhet, menar han, men det kräver mer av fantasi från studenterna än en lärarutbildning exempelvis, där yrket är givet från början.

I skolan är arabiska det största modersmålsämnet, med över 27 000 elever berättigade till studier i skolan. Det är tre gånger så stort som den grupp av språk som kommer närmast efter: serbiska-kroatiska-bosniska.

I Stockholm kan man sedan några år läsa arabiska som modernt språk på några gymnasier. Enligt enhetschefen för Språkcentrum i Stockholm, Joachim Götz, kommer den övervägande delen av eleverna från svensk språkmiljö, vilket gläder honom. Han ser det som ett tecken på att intresset för både språket och kulturen växer. Samtidigt beklagar han att arabiskan ännu inte finns som modernt språk i grundskolan i Stockholm.

Det är tvärtemot hur det ser ut i Göteborg. 1 500 elever läser arabiska i grundskolan där, men det finns ännu ingen möjlighet att läsa arabiska som modernt språk på gymnasiet. Förra läsåret gick det, men i år fanns det inte tillräckligt många sökande.

På några grundskolor i centrala Göteborg är arabiska ett av de sex språk som eleverna får pröva första terminen i sexan. De övriga är persiska, kinesiska, franska, tyska och spanska. På vårterminen väljer eleverna vilket språk de ska fortsätta med. Beslutet att satsa på just dessa språk kommer från politikerna i den stadsdelsnämnd där skolorna ligger. Vilket av språken, förutom franska, tyska och spanska, är det som eleverna väljer den andra terminen? Rätt gissat: kinesiska.

Kunskaper i kinesiska kan öppna portarna till den nya stora marknaden i öster. I Mellanöstern och Nordafrika klarar man sig däremot ofta bra med engelska. Trots att Ericsson och andra stora företag har handelsförbindelser med Mellanöstern, är språkkunskaper i arabiska inget som märks i rekryteringen vare sig på Västsvenska handelskammaren eller på arbetsförmedlingen.

Eller är det kanske 11 september, al-Qaida och hedersrelaterade brott som har satt en negativ stämpel på arabiskan?  

Gisèle Assaf undervisar i arabiska på de tre skolor i Göteborg som prövar nya främmande språk. Hon är optimistisk och tror att det kommer att växa fram ett intresse hos eleverna så småningom, när det blir mera känt att det finns undervisning.

Joachim Götz vid Stockholms utbildningsförvaltning är övertygad om att arabiska är ett språk på frammarsch i Sverige.

- Arabvärlden är inte längre långt borta, det tar inte längre tid att flyga till Damaskus än till Cypern.

Bitti Ingemansson är frilansjournalist och socionom.