Så färdas namn över språkgränserna

För många är namnet en viktig del av identiteten. Men för den som flyttar till ett annat språkområde är det ofta oundvikligt att namnet förändras. Vissa ljud i namnet kanske inte existerar i det andra språket. Och om modersmålet har ett annat skriftspråk krävs det även en omskrivning till det nya skriftsystemet.

Ett exempel är om en familj bär det arabiska efternamnet Zarzor. Det ska uttalas med två tonande z. I svenskan låter z däremot som s, så namnet uttalas sarsor – det arabiska ordet för ’kackerlacka’.

– Barnen tycker inte det är så roligt att bli kallade det i skolan, säger Ratiba Hanoush, som är forskningsassistent och
arbetar som tolk i ett forskningsprojekt om efternamn.

Ratiba Hanoush är själv från Syrien. Hennes man har ett annat efternamn, eftersom namnskicket i Syrien är att man behåller sina respektive efternamn vid giftermål. Barnen bär faderns efternamn.

När de kom till Sverige registrerades Ratiba Hanoushs man och barn med efternamnet Ghadri, utifrån den latinska stavning som fanns i deras syriska pass. I Syrien är Gh det etablerade sättet att skriva arabiskans bakre r-ljud med latinska bokstäver. Det vet alla i Syrien, men inte så många i Sverige. Därmed har mannen och barnen fått vänja sig vid att deras efternamn uttalas som ”Gadri” i stället för ”Radri”.

– De tycker att det är okej. Det går ju ändå inte att skriva den sortens r-ljud med svenska bokstäver.

Fratiba hanoush har intrycket att det ofta är relativt odramatiskt för barn som växer upp i Sverige att deras namn får en svensk version. Många blir vana att uttala sitt namn på ett sätt i skolan och på ett annat sätt med familj och släkt.

– Barn anpassar sig lätt, men föräldrarna kan tycka att det är jobbigt. De vill kanske ge sitt barn ett namn som visar deras religion eller tradition. Men så blir det något annat.

Ratiba Hanoush arbetar i ett projekt som heter Det mångkulturella Sveriges onomastikon, och leds av Maria Löfdahl och Lena Wenner vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

– Vi tycker att det är viktigt att forska om och tillgängliggöra material om alla svenskars namn, även de som är nya i Sverige. Mycket för att undvika missförstånd i vardagen, säger Maria Löfdahl.

Hon har tidigare jobbat som sfi-lärare, och vet själv hur det kan vara att sitta med en klasslista och känna sig tveksam inför hur namnen ska uttalas. Och att förstå vad som är för- och efternamn.

– Jag tycker man måste öka kunskapen åt alla håll.

Hon menar att myndigheter, skolor och vården behöver ökad kunskap om hur namnsystemen fungerar i de stora invandrade språken, och att man måste förklara för människor som kommer hit hur det svenska namnskicket ser ut.

Hittills har forskarna framför allt ställt frågor till personer med arabiska och somaliska som modersmål, genom en webbenkät och intervjuer.

En del av intervjupersonerna har ändrat stavning i folkbokföringen för att deras namn ska vara lättare att hantera för svensktalande. Det kan exempelvis handla om att byta från Yossuf till Josef eller Yahia till Johanna. Andra vill absolut inte ändra sitt namn.

– Vi har bland annat intervjuat en 20-årig somalisk tjej som heter Kawser. Hon måste ofta upprepa sitt namn tre fyra gånger för att andra ska kunna säga det rätt. Men hon vill ändå inte byta, för namnet är viktigt för henne och berättar om hennes religion och släkt, säger Ratiba Hanoush.

Det händer också att personer får leva med helt fel namn, om de sökt och fått asyl med falska pass. Ratiba Hanoush har mött människor som under resan till Sverige blivit registrerade i ett land i EU som i stort sett inte beviljar asyl till någon. För att då kunna resa vidare behöver de skaffa falska identitetshandlingar. Annars riskerar de att skickas tillbaka enligt Dublinförordningens regler om att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land de kommer till. Detta kan innebära att de får leva under ett annat namn hela livet.

– Men det spelar nog inte så stor roll. Man gör allt för att få stanna och då är det inte så viktigt, säger Ratiba Hanoush.

När en person anländer till Sverige registreras namnet hos Skatteverket för den som redan har uppehållstillstånd, eller hos Migrationsverket för den som söker asyl. Enligt Ingegerd Widell på Skatteverket, är rutinen i de flesta länder att namnet anges med latinska bokstäver i passhandlingarna, även om deras modersmål har ett annat skriftspråk.

– Sedan händer det att en person vill ändra stavningen lite. Det går bra, så länge man inte ändrar stavningen så att den skiljer sig markant från hur namnet uttalas på originalspråket, säger Ingegerd Widell.

För kinesiska finns ett etablerat system för att föra över kinesiska tecken till latinska bokstäver: pinyin. Ett sådant system saknas för de flesta andra språk. Därmed kan samma namn förekomma med många olika latinska stavningar.

Skillnaderna kan komma sig av olika uttalsformer i källspråket. Exempelvis skiljer sig uttalet av namnet Mohamed mellan olika arabiska dialekter, och förekommer i latinsk skrift som exempelvis Muhamed, Mohammet och Mahammad. Stavningen kan också påverkas av att ett och samma ljud återges på olika sätt beroende på målspråket. Den svenska formen Gorbatjov motsvaras till exempel av Gorbachev på engelska, Gorbatschow på tyska, Gorbatchev på franska och Gorbatsjov på norska.

För den som söker asyl i Sverige och saknar pass brukar Migrationsverket utgå från latinska stavningar i andra handlingar, som födelsebevis.

– Finns det ingen latinsk stavning där, så ber vi personen bokstavera sitt namn, vilket i regel sker med hjälp av en tolk, säger Pierre Karatzian, vid Migrationsverkets presstjänst. Det händer också att handlingar som kommer in per post skickas för översättning.

Om personen är analfabet och inte kan bokstavera, får tolken hjälpa till genom att anteckna namnet med latinska bokstäver utifrån hur det låter.

Enligt Pierre Karatzian förekommer det att stavningen blir fel när namnet registreras via muntlig översättning. Två bokstäver har kanske bytt plats, eller så visar det sig att det fattas en bokstav.

– Då går det bra att ändra. Man gör då en tjänsteanteckning som förklarar bakgrunden till ändringen.

Den som vill ändra stavningen på sitt namn efter att det blivit folkbokfört, måste i dag kontakta Skatteverket om det handlar om förnamnet, medan det krävs en ansökan till Patent- och registreringsverket för att ändra stavning på efternamnet.

Detta kommer att förändras från 1 juli 2017, då en ny namnlag träder i kraft och Skatteverket tar över alla namnärenden. Andra förändringar är att det blir tillåtet med dubbla efternamn, samtidigt som man inte längre kommer kunna ta sig mellannamn.

I samband med att den nya namnlagen börjar gälla planerar Institutet för språk och folkminnen att bjuda in myndigheter och organisationer som hanterar namn till en konferens. Katharina Leibring är förste forskningsarkivarie på namnarkivet i Uppsala. Hon ser ett stort behov av att samla in och sprida kunskap, och utveckla gemensamma normer om hur utländska namn ska behandlas.

– Vi har ingen översikt, men jag tror att namn behandlas på olika sätt i dag.

Katharina Leibring ser det som en rättighetsfråga. Namn är en viktig del av vår identitet och alla har rätt till en rättssäker och likvärdig behandling. Samtidigt krävs en avvägning så att hanteringen blir praktiskt genomförbar för myndigheterna.

– Det handlar dels om individens frihet att få bli kallad det den vill, dels att namnen ska passa in i vårt alfabet och vårt namnskick.

Fatima Grönblad är frilansjournalist.