Bild: 
Getty Images

Få valuta för strecken

Valutor är stolta nationella symboler. Och de ska ha streck – helst två

År 2013 var året då dollarn skakades, medan amerikanska politiker käbblade i kongress och senat. Det var också året då euron nästan gick under, och svensk industri skar tänder över att kronan var felvärderad. Det var helt enkelt mycket prat om valuta. Och det var också året då vi först hörde talas om bitcoin.

I bitcoin finner vi efterledet coin, ’mynt’, men i denna valuta finns varken mynt eller sedlar. Den hör inte hemma i något land, utan finns bara på internet. Den styrs heller inte av någon centralbank, utan är helt oberoende.

Jodå, man kan i alla fall handla för den – men inte riktigt överallt. Ett USB-minne fungerar som plånbok, och det är fritt fram att växla in sina kronor. Kursen var – den 3 april 2014 – 2 787,30 kronor för en bitcoin.

Poängen med bitcoin är att valutan är helt oberoende av politikers tokigheter. Den påverkas inte av sådant som nyligen har hänt i Grekland, Italien, Spanien och andra länder. Bitcoin är fritt som internet.

Alltså inget land, ingen slant, ingen bank. Men en logga har den:

Så klart! Det var länge sedan cash var king. Nu är det loggan som regerar. Det ligger ganska många tankar bakom en logga, så de konstiga små strecken där uppe och nere har knappast tillkommit av en slump.

Eller förresten, är det inte en ikon? Precis som man kan välja valuta efter en liten bild, kan man på sin smarta telefon välja lur för att ringa, kuvert för att mejla och pratbubbla för att skicka sms. Precis som man på fjärrkontrollen kan välja olika slags pilar för att snabbspola, spela tillbaka eller bara spela, kan man i trafiken bromsa för en röd cirkel, starta när det blir grönt och accelerera när det blir gult – och akta sig noga om man ser en bild av en kamera.

Det är ikonerna som styr vårt liv, eller i varje fall några av de viktigaste delarna av det: de många miljoner rutinbeslut vi måste fatta.

Väl inarbetade ikoner är helt överlägsna vanlig text eftersom de:

• ofta är internationella

• uppfattas snabbare än text

• är självklart entydiga i sina sammanhang.

I vår tid är det ikoniska som gäller. Se Språktidningen 3/08 för en bakgrund.

I en globaliserad värld är valutaval ett av våra rutinbeslut – vid bankomaten utomlands, vid e-handel, vid banköverföringar. Så klart vi måste ha valutaikoner.

Och det har vi redan. Titta bara på tangentbordet. Det konstruerades i slutet på 1800-talet, så det representerar ett arkeologiskt skikt i vår ikonanvändning. Det var i en tid då tangentbordet hörde hemma på kontoret, där man huvudsakligen skrev prislistor, offerter och fakturor. Tangentbordet utformades i USA, där dollarn var det självklara betalningsmedlet. Det var också en tid då pundet var den dominerande världsvalutan, inte bara i de många brittiska kolonierna. Ikonerna för de aktuella valutorna placerades därför väl synliga bland siffrorna, där de hörde hemma. Riktigt så ser inte alla tangentbord ut i dag.

Ändå är $ och £ fortfarande helt självklara och otvetydiga ikoner. Men om vi tittar en gång till så är de inte så självklara. Varför står ett konstigt S och ett konstigt L för ord som börjar på d respektive p?

En sådan fråga ska man nog inte ställa. Ikoner ska inte uttolkas av tröga hjärnor, de ska uppfattas blixtsnabbt av autonoma nervsystemet. Men om vi ändå är nyfikna så är den vanliga tolkningen att det handlar om vikt. L:et står för det latinska ordet för ’våg’, libra, och markerar med vilken ängslig noggrannhet den ädla metallen vägts upp. Och det konstiga S:et är nog inte ett s, utan en åtta. En gammal spansk kontrollstämpel, som återfinns på ädla metaller: åtta peso.

Det finns fler teorier, men alla bygger på spansk valuta, trots att många amerikanska patrioter skulle föredra att det var ett U S med snärtig formgivning. Varför både L:et och S:et korsas med ett streck vet vi inte. Enklast är nog förklaringen att ett streck är ett vanligt, till och med universellt, sätt att markera förkortning. Man kan till exempel i svensk handskrift se o för och. Vi nöjer oss med det.

Sedan slutet på 1800-talet har mycket hänt. Det engelska pundet har tappat ledningen och står inte ens på pallplats längre. Men ikonen är kvar på vissa tangentbord. Den japanska yenen har tagit tredjeplatsen bland världens betalningsmedel, och självfallet fått en ikon, ¥, dock inte på tangentbordets sifferrad. Inte heller här får vi komma med frågor om varför något som japanerna själva uttalar ungefär ”en”, och skriver 円, betecknas med ett konstigt Y (se bubblan på nästa sida). Det enda viktiga är att det finns en ikon, och att vi ganska lätt kan åstadkomma tecknet med tangentbordets knappar eller med musen. Men varför ett, eller oftast två, streck över y:et?

Det är lätt att förstå att det finns valutaikoner. Svårare är det att förstå varför vi svenskar inte har det. Inte heller ryssar, schweizare eller de många kronvalutorna i Norden har någon ikon. Valutan är en nationell symbol, precis som flaggan och statschefen. Politiker borde inte bara tänka på att göra slut på pengarna, utan också på att skylta med sin valuta – ett snyggt tecken på varje mynt och sedel. Med tanke på hur mycket mental energi som byggts upp för att försvara vår krona mot stora, stygga euron borde det finnas en djup längtan efter ny nationalistisk symbol.

Det är svårt att komma på någon mer smickrande förklaring till Sveriges ikonbrist än att det bottnar i den lutherskt tråkiga laglydnaden. Svenskarna förmodas göra som auktoriteterna och språkvårdarna säger, och använda den så kallade ISO-koden i stället: SEK, USD, GBP, EUR och JPY, för att ta det vi känner bäst till. Förresten, även bitcoin har en ISO-kod: BTC. Men hur roligt är det?

De auktoritetstyngda nordborna har missat något. För det närmaste de kan komma en snärtig ikon är det taniga :– som ofta ställs efter siffror för att ange att det inte finns några ören. Knappast en nationell klenod, knappast ens en ikon. Det är ingenting som kan symbolisera nationens ödesmättade historiska vändpunkter, till exempel slaget vid Brunkeberg (där Riksbanken ligger) år 1992, då den svenska kronan försvarades med tappra 500 procents ränta, en valutastrid som säkert kostat Sverige mer än slaget vid Poltava.

Men ute i världen vimlar det av tecken. Det är inte bara så att £ och $ används för massor av andra länders valutor: $ för de flesta valutor som heter dollar, som valutan i Kanada, Nya Zeeland och Hongkong, och £ för andra pund och lira, som i Gibraltar, Turkiet och på Falklandsöarna. Det finns en hel djungel med krumelurer, som var och en på sin plats får nationalistiska hjärtan att klappa hårdare. Några exempel:

₭ kip: Laos

₱ peso: Colombia, Dominikanska republiken, Filippinerna, Kuba, Uruguay

₮ tögrög: Mongoliet

₩ won: Korea

฿ baht: Thailand

₡ colón: Costa Rica, El Salvador

Med denna tabell har vi äntligen skådat ljuset! Det finns ett system i teckendjungeln! Valutatecken ska ha streck, gärna två. Och det gäller också den svenska kronans :–.

Den illvillige som tror att jag gjort ett tendentiöst urval av valutatecken har alldeles rätt. Jag har bara tagit de tydligaste, men nästan alla valutaikonerna har någon form av streck.

Nå hur tänker man? Jo, vi kan faktiskt titta i facit. Vi följer €-tecknets framväxt.

Eurovalutan introducerades efter Maastrichtmötet 1992. Allt kring den valutan, inte bara penningpolitiskt utan också sådant som har att göra med uttal, stavning, grafisk form med mera har stötts och blötts i internationella förhandlingar och ligger öppet för var och en som orkar läsa EU-dokumentation. På EU:s hemsida kan vi hitta följande:

”Inspirationen för själva €-symbolen kommer från det grekiska epsilon (Є) – en referens till den europeiska civilisationens vagga – och den första bokstaven i euro och i ordet Europa, korsat av två parallella linjer för att ’betona’ eurons stabilitet.”

Därutöver ska symbolen, tycker Rådet för ekonomiska och finansiella frågor inom EU, vara vacker att se på, lätt att känna igen, bekväm att skriva för hand och ha en visuell koppling till existerande välkända valutasymboler.

Alla dessa fina tankar om vaggor, styrka, visuell koppling och lätt pennföring kokar ner till en enda sak: korsande streck.

På den vägen är det. Stavningsregler låter sig inte förklaras. Det handlar om makt, prestige och auktoritet – the almighty dollar, $ – vars streck har smittat av sig.

Bitcoin är det slutliga beviset. Pengar stavas så.

Lars Melin är aktuell med boken Money talks där man kan läsa ännu mer om pengarnas fantastiska värld och det språk pengarna talar. 

Visste du att...

Dollar kommer av tyska Tal efter en dal i Böhmen där man bröt silver. Samma ord som daler. Tecknet $ gjordes av spanjorerna på 1700-talet. Pund betyder ’halvkilo’, och tecknet £ är en tradition som uppkom för evigheter sedan.

Yen betyder ’runt stycke’, alltså ’mynt’. Portugiserna kom på tecknet ¥ på 1870-talet. Euro kommer av Europeiska unionen, EU. Namnet Europa kommer av en fenicisk prinsessa i grekisk mytologi. EU-kommissionen kom på tecknet € på 1990-talet. Krona kommer av det krönta huvudet på ena sidan av en enkrona. Ingen har än så länge kommit på ett tecken för kronan (men se förslag nedan). 

Förslag till ny svensk valutasymbol!

En stolt nationell symbol att pryda varje svenskt mynt och svensk sedel med, och erövra en plats på tangentbordets sifferrad.

Detta nya krontecken har lite runstuk, så det ger en referens till nationens vagga. Oemotståndligt! 

Bitcoin är en kryptovaluta

Den virtuella valutan bitcoin har funnits sedan 2009 och är en så kallad kryptovaluta. Det är pengar som består av koder – så hårt krypterade att de bara är långa rader med godtyckliga bokstäver och siffror. Koderna är dina ”sedlar”, och du kan ha dem i en virtuell plånbok som bara du har tillgång till.

Valutan skapades för att enkelt kunna göra överföringar på internet, men exakt vem som ligger bakom vet man inte. Målet med bitcoin var att transaktionerna skulle ske snabbt, billigt och säkert. Till skillnad från exempelvis kronan är bitcoin oberoende av centralbanker. Den ges inte ut officiellt i ett land, utan skapas av den datorkraft som går åt när överföringar görs. Pengarna finns bara i dataformat och består i grunden av binära ettor och nollor.

Det är enkelt att prova bitcoin, men förvänta dig ingen vinstaffär. Värdet, som styrs av tillgång och efterfrågan, är väldigt instabilt.

I december 2013 utsåg Språkrådet bitcoin till månadens nyord.

Ordet är en sammansättning av engelskans coin, ’mynt’, och den digitala termen bit, som är en förkortning av binary digit, ’binär siffra’. Bit är en anspelning på att valutan är helt digital.

Ofta skiljer man på Bitcoin med versal, som används för att prata om systemet som ligger bakom valutan, och bitcoin med gemen, som är själva pengarna. För enkelhetens skull rekommenderar Språkrådet att bitcoin inte ska böjas i plural: en bitcoin, flera bitcoin.

Publicerad i nummer: 
Maj 2014