Bild: 
Scanpix
Zlatans inlägg. Kämpa och ge aldrig, aldrig upp! Det blir Zlatan IbrahimoviĆs budskap till läsaren.

Zlatan får grabbarna att bläddra

Tonårskillar läser inte många böcker. Det påverkar såväl betygen som livet efter skolan. En enda bok kan bli vändningen.

Invandrarkillen från för­orten som blev en stjärna är den tydligaste förebilden för ”det nya Sverige”. Det menar i alla fall David Lagercrantz, som skrivit biografin Jag är Zlatan Ibrahimović tillsammans med Zlatan själv.

David Lagercrantz hade inte kunnat föreställa sig att boken skulle starta något som liknar en folkrörelse, men han tror att det beror på Zlatans förmåga att engagera över generationsgränserna.

– Som författare undrar man ofta om man gör någon nytta. Men när det kommer fram en kaxig kille i trettonårsåldern och säger att man skrivit en bra bok, då känns det fantastiskt, säger David Lagercrantz.

Att Zlatan­biografin har blivit en framgång, även bland yngre och mindre vana läsare, bekräftas vid en rundringning till landets bibliotek. Störst är efterfrågan bland killar i övre tonåren. På flera bibliotek har man fått köpa in fler exemplar av boken för att lätta på trycket.

– Även de som aldrig besöker biblioteket annars har kommit in och frågat efter den här biografin, säger bibliotekarien Susanna Larsson på Med­borgarplatsens bibliotek i Stockholm.

Också i bokhandeln känner man av efterfrågan. Jag är Zlatan Ibrahimović är en försäljningssuccé, särskilt bland tonårskillar.

I en rapport från 2010 presenterar Skolverket resultatet av en studie av svenska femtonåringars läsvanor. Inte bara skönlitteratur räknas in. Även serier, facklitteratur och tidningar är läsning, enligt rapporten. Bara hälften av killarna läser för sitt nöjes skull, får man veta, vilket är en minskning under den senaste tioårsperioden. Samtidigt har var tionde kille bristande kunskaper i svensk läsförståelse. Mycket talar för ett samband.

Klyftan mellan könen ökar dessutom: bland femtonåriga tjejer uppger hela 75 procent att de nöjes­läser. Killars och tjejers läsning skiljer sig åt även på en rad andra punkter. Bland annat läser tjejer oftare skönlitteratur än killar.

– Det är svårare att få pojkar att läsa än att få jämnåriga flickor att göra det, säger Bo Sundblad, läsforskare vid Lärarhögskolan i Stockholm. Att pojkarna väljer bort läsningen beror framför allt på konkurrens från andra aktiviteter.

Den främsta konkurrenten heter datorspel. Men varför datorn vinner över läsningen har ingen kunnat svara på.

– Jag har ännu aldrig sett en trovärdig förklaring till varför pojkar och män läser mindre än flickor och kvinnor, säger förläggaren Svante Weyler.

I en artikel i Svenska Dagbladet uttrycker han sin oro över det svala intresset för läsning bland män. Han ser detta som ett tecken på att män är mindre intresserade av att förstå andras liv och känslor:

”Därför är ointresse för litteratur bland det värsta man kan säga om mitt kön. Det luktar död.”

Många har alltså pekat på problemet med att män läser för lite, och begrundat konsekvenserna. Ett stort bekymmer, enligt Bo Sundblad, är den grupp som han kallar ”glesbygdspojkarna”. Det är killar uppvuxna i en kultur där läsning betraktas som något omanligt. I en sådan kultur talar papporna om för sina söner att de ”minsann aldrig har öppnat en bok i hela sitt liv men klarar sig ändå”.

Och kanske har man tidigare klarat sig någorlunda bra utan att läsa böcker, men Bo Sundblad menar att det kan bli svårt för den yngre generationen att klara sig utan läsförståelse.

– Samhället har förändrats drastiskt under de senaste åren, säger han. Att förstå vad vi läser är nödvändigt för att vi ska klara vardagssituationer och kunna göra kloka val.

Bo Sundblad ger pensions­beskedet som exempel.

– En stor del av befolkningen förstår det inte, och troligen väljer de att inte ens titta på det. Ett annat exempel är körkortsprovet. Att läsa in teorin är förenat med stora problem för många ”glesbygdspojkar”.

Läroplanerna för grund- och gymnasieskolan föreskriver att eleverna ska få tillgång till olika typer av texter, som ska ge dem bred kompetens. Men just skönlitteratur verkar vara extra viktigt för läs­förmågan. Skolverkets studie visar en relation mellan ungdomars läsförmåga och mängden skönlitteratur de läser.

Bo Sundblad har i tjugo års tid slagits för att höja skön­litteraturens status i skolan. Han ser sambandet mellan skönlitterär läsning och prestationer i andra skol­ämnen.

– Genom läsning får vi övning i att tänka utanför våra egna erfarenheter. Förmågan att föreställa sig något man inte ser, är viktig i alla skolämnen, till exempel i kemi, som handlar om en värld som vi faktiskt inte kan se, utan måste föreställa oss.

Eftersom Jag är Zlatan Ibrahimović är en biografi hamnar den, i strikt bemärkelse, utanför den skönlitterära genren. Trots det anser Bo Sundblad att boken har samma positiva effekter på läsaren. Även om den utspelar sig i en hård miljö som är främmande för många unga läsare, kan de identifiera sig med huvud­personen och övar därigenom sin föreställningsförmåga.

– De blir engagerade och upptäcker att läsa är något man kan göra också för sitt nöjes skull, säger Bo Sundblad.

Den första bok vi läser kan vara en intensiv upplevelse, som både stärker självkänslan och leder till gemenskap när vi kan diskutera läsupplevelsen med andra.

Bo Sundblad är väl medveten om att läslust inte kan tvingas fram, men skolan skulle kunna göra mer för att få unga att läsa böcker.

– Skolan måste bli bättre på att agera snabbt, och köpa in sådana böcker som engagerar eleverna. Det vore positivt om det också kunde leda till att fler författare såg värdet i att skriva för en yngre målgrupp.

Skolan kan däremot inte ensam bära ansvaret för att unga killar ska börja läsa mer, anser Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.

– Om läsning förekommer som en manlig aktivitet i hemmet är det större chans att killarna tar efter.

Som ett lyckat exempel lyfter han fram projektet ”Läs för mig, pappa”, som startade 1999, med syfte att få män inom LO:s olika fackförbund att läsa för sina barn. Projektet var ett samarbete mellan facken, ABF och En bok för alla. Hittills har flera tusen män deltagit i projektet, som ännu lever vidare i mindre omfattning.

Svante Weyler anser att alla vuxna läsande män bär ett gemensamt ansvar.

– Vi måste bli bättre på att berätta vad läsningen har gjort för oss. För mig har den skingrat min ensamhet och hindrat mig från att bli inskränkt.

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, tror att positiva läsupplevelser kan förbättra vår kognitiva förmåga, det vill säga förmågan att tänka och hantera kunskap och information. Hon poängterar vikten av att unga får läsa sådant som verkligen intresserar dem.

– När vi ger oss i kast med en bok som verkligen engagerar oss, kan vi utöka vår läsförståelse och tankeförmåga, säger hon. Ungdomarna presterar på ett helt annat sätt när de läser något som fängslar dem.

Författaren David Lagercrantz var knappast någon bokslukare under tonårs­tiden, men han minns att han fascinerades av Mario Puzos Gudfadern. Annars var det fotboll som gällde, men här slutar likheten mellan honom och Zlatan Ibrahimović.

Att Zlatan Ibrahimović, som växte upp i en värld kantad av våld och fattigdom, valde just fotbollen är ingen slump. Idrotten har länge erbjudit människor från underklassen en möjlighet att nå sina drömmars mål.

Ändå anser David Lagercrantz att berättelsen om förortskillen som använde sporten för att göra en klassresa är något som hittills har saknats i svensk litteratur.

Zlatan Ibrahimovićs biografi gör därmed nytta på flera sätt: dels övas läsförmågan, läs­förståelsen och den kognitiva förmågan, dels fungerar den som inspiration för alla som har en dröm. Boken handlar framför allt om att stå fast vid sin dröm och att aldrig, aldrig ge upp.

Bo Sundblad går så långt som att påstå att Zlatanboken kommer att rädda tonårskillar genom gymnasiet, men om den kommer att påverka läskunnigheten på sikt återstår att se. Enligt honom har boken skapat ett gyllene tillfälle som bör tas till vara av både föräldrar och skola.

– Man kan använda sig av intresset för boken för att nå dem som har allra störst motstånd mot läsning, och som ännu inte läst den. För dem som redan har läst den är det viktigt med diskussion.

Han understryker att det alltid är viktigt att prata om det man har läst. Då kan man identifiera vad som är spännande och hitta andra böcker att läsa.

Publicerad i nummer: 
Juni 2012