Artiklar från december 2009

Hittar du inte rätt i arkivet?
Prova att söka!

Piket

En polispiket för oss språkligt tillbaka till det franska piquet, med de äldsta betydelserna 'tältpinne' och 'påle där man tjudrar hästar'. Sedan började ordet användas om en beriden fältvakt, en sådan som ska hålla sig färdig att stiga till häst vid första alarm, samt om en truppavdelning som är beredd till omedelbar utryckning. I svenskan betecknar  piket numera dels en polisstyrka som kan rycka ut snabbt, dels en sådan styrkas fordon. Den första piketvagnen i Sverige togs i bruk på 1880-talet. Den var hästdragen och rymde sex poliser.

På nätet 11/2-10

av: Jonatan Jacobson
  • Bättre svenska  när arabiskan fått fäste.
  • Nyorden att slänga sig med 2010 - hela listan!
  • Vad är egentligen ett ord?
  • Tvivelaktiga metoder när Skåne skulle byta språk

Kåtman sprids hos landets bloggare

av: Svensson

"Tröttman är hastigt utbytt mot kåtma", skriver bloggaren Radikal mamma och prickar in två exempel på en uppstickare bland så kallade avledningsändelser, nämligen det substantivbildande ma. Fetma och sötma, som tycks vara förebilderna, finns sedan länge.

Sedlarna  som satte färg  på språket

av: Monica Golabiewski Lannby

Att mynt och sedlar tillhör vardagen märks i språket. I folkmun får de ofta kärleksfulla benämningar som uppstår spontant. I ett brev från 1865 skickar Fredrika Bremer "en liten grönsiska, som vill kvittra för dig något vackert". Att grönsiskan var en valör hög nog att köpa något fint för är uppenbart.

Asagudar rara på runstenar

av: Marit Åhlén

Många tror att runstenar är monument från den tid då människorna i Skandinavien ännu dyrkade asagudarna. Men ser man till stenarnas utsmyckning och texternas innehåll märker man att de allra flesta som låtit resa dem faktiskt redan har gått över till kristendomen.

Språkkrock på skyltarna i Lycksele

av: Gudrun Norstedt

Frågan blev aktuell när det bestämdes att inte bara svenska, utan även samiska och finska namn ska användas på kartor och skyltar i flerspråkiga områden. Det står i kulturminneslagen sedan år 2000. Men samiska är ett vitt begrepp. Det omfattar minst ett par skilda språk och flera språkvarianter. För att lösa problemet har Lantmäteriet beslutat att använda fyra sorters samiska på sina kartor: nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska. Vägverket rättar sig efter Lantmäteriet, alltså gäller samma princip för vägskyltar som för kartor.

Formfavoriter

av: Catharina Grünbaum

Vem älskar ord som enär och huruvida?

Mer språk för örat än för ögat

av: Tore Janson

Kommer människor i framtiden att läsa så mycket som vi gör? Frågan kan verka löjlig. Vi har ju fått tillgång till många fler texter än tidigare generationer hade, både genom bättre och billigare tryckteknik och senare genom digitaliseringen. Men har läsningen ökat i förhållande till lyssnandet, eller är det tvärtom? Eller tar vi helt enkelt in mer språk på båda sätten? Och hur kommer det att bli framöver?

När orden försvinner blir skrattet kvar

av: Ronja Boije

Eftermiddagskaffet är serverat i Ester Hosios rum på ålderdomshemmet i Enskede i södra Stockholm. Bredvid henne sitter särbon Gunnar Jonsson som är där på sitt dagliga besök.

Ladda upp med kaxighet under 2010

av: Lars Melin

Det är med språk som med väder och bantning. På kort sikt händer ingenting, på ett par veckor kan allt förändras. Men under riktigt lång tid är det mesta sig likt. Det finns försök att räkna ut hur mycket språk förändras, och en uppskattning är att språk bara förändras med 14 procent på tusen år. I botten har vi ett centralt ordförråd, ett stabilt förråd med språkljud och en grundläggande grammatik som ligger fastare än urberget. De som förfasar sig över förfall och förflackning kan alltså slappna av.

Sidor