Bild: 
Getty Images
Paparazzisar flockas ofta i sådan mängd att det kan kännas nödvändigt att ta till tre pluraländelser för att beskriva dem.

Tre gånger fler paparazzisar

 
av: Martti Niilekselä

Att böja lånord i plural kan visa sig både krångligt och kreativt. Språktidningen rapporterade i nummer 6/08 om hur det engelska lånordet bimbo (i betydelsen ’attraktiv ung kvinna med utmanande stil’) i svensk plural ofta blir bimbosar. Här har bimbo försetts både med den engelska pluraländelsen s och med den svenska ar. Men varför stanna vi två ändelser?

Kändisfotografer som jagar sina offer kallas ofta paparazzi i svenskan. Ordet fick stor spridning i Sverige i samband med prinsessan Dianas död 1997, och det kommer ursprungligen från namnet på nyhetsfotografen Paparazzo i Fellinis film Det ljuva livet. Italienska kändisfotografer kom efter den filmen att kallas paparazzi - alltså paparazzo försett med den italienska pluraländelsen i. När uttrycket sedan importerades till Storbritannien, lade britterna till sitt eget plural-s och bildade paparazzis - med dubbel plural. Därefter färdades ordet därefter till Sverige. Men när ordet skulle pluralböjas här räckte i vissa fall inte den italienska ändelsen i och den engelska s. Den svenska ändelsen ar lades till, och resultatet blev en trippelplural: paparazzisar.

Paparazzisar är dock inte den dominerande formen i skrift, men på sin blogg skriver till exempel Cajsa: "Jag gillar ju kändisar o därför gillar jag bilder på kändisar. Men ja, jag gillar inte hur paparazzisar smyger, tränger sig på, jagar och provocerar kändisar för att få en bra bild!"

Publicerad i nummer: 
1/2009