Bild: 
Bosse Bunge
Arbetarna på mätteknikföretaget Geo survey har olika bakgrunder, nationali­teter och erfarenheter. Att arbeta med språk och uttal är viktigt för säkerheten och trivseln.

Uttal

Rätta uttalet!

Grammatik och glosor övas till leda. Men uttalet glöms bort. Sissela Boman tycker att vi ska tala mer om språkmelodin.

Sissela Boman är så kallad prosodi-pedagog, och har utbildat många som kommit till Sverige i den svenska språkmelodin. Det senaste stora projektet riktade sig till bussförare.

Men att utbilda i uttal är inte alltid välkommet. Det konstiga är att när det gäller uttal, rytm och melodi, så ses det ofta som opassande att vägleda. Ibland rentav kränkande. Vi övar ordens betydelser och regler för ordföljd. Vi lär oss hur vi använder olika tempus och hur adjektiv böjs. Men prosodin, språkmelodin, lämnas ofta därhän.

Sissela Boman frågar sig varför prosodin inte anses lika viktig. Kanske ligger problemet i att man alltför ofta har tillrättavisat, snarare än väglett.

- Det är skillnad på att reta någon och att rätta någon. En formulering som många med svenska som andraspråk inte förstår i talform. Reta och rätta låter likadant för dem.

Tina Bai, en av Sissela Bomans elever, kom till Sverige för drygt ett år sedan:

- Sissela har många roliga moment i undervisningen. Där ges utrymme för att experimentera och pröva sig fram, säger hon. Vi får lyssna, smaka och känna på orden.

Sissela Boman vill att eleverna lever sig in i hur ljuden vibrerar, och upplever hur de rör sig upp och ner i tonskalan. För Tina Bai, som för andra kinesisktalande, är l, n och r svåra.

- I en av övningarna tar vi i så golvet gungar när vi uttalar konsonanterna där de är som starkast, som i barr, bann och ball.

Sommaren 2002 rapporterades i tv och tidningar om invandrarfientliga yttringar och tuff jargong på byggarbetsplatser. Företaget Geo survey mätteknik lyftes då fram som en positiv motbild. På Geo survey kunde medarbetarna svenska så pass bra att de ofta klarade att bemöta gliringarna.

- Vi jobbar i en bullrig och stressig miljö, säger Thommy Sundqvist, vd på Geo survey. Därför är språket viktigt för säkerheten. Inte minst prosodin. Men språket är också viktigt för lagkänslan. Alla måste känna sig hemma runt fikabordet i byggbodarna. Man måste förstå nyanserna för att hänga med i munhuggandet och i vitsandet.

Vad en bra prosodi kan betyda erfor Thommy Sundqvist då han jobbade som ingenjör i ett mångkulturellt team i Saudiarabien. Under sina tre år där mötte han i arbetet människor från 26 länder. Språken var inte lika många. Men uttal, melodi och rytm varierade desto mer.

Att kunna några fraser på olika språk bidrog positivt till atmosfären. Men de gånger man anade vad nyanserna i talet betydde, då revs gränser, då knöts kontakter.

- När jag kom hem startade jag Geo survey. Sedan dess har jag alltid försökt hitta svenskkurser åt mina medarbetare, där man verkligen får träna på att prata.

Hos geo survey var det länge sedan hälsa på, hoppa över och gå bort krånglade till det. De tre ordparen får sina betydelser beroende på betoningen, och det har medarbetarna fått öva in. De har lärt sig att tolka och uttala nyanserna.

Precis som i byggbranschen är många olika nationaliteter representerade i bussbranschen.

Larsa Sandström, ordförande i Kommunals trafiksektion, tycker att Sissela Bomans bussförarprojekt var en klok satsning för Busslink, som kör åt Storstockholms lokaltrafik (SL).

- Många mentala murar har rivits. Det märks i matsalen. Det märks på fikarasten. Olika nationaliteter blandas nu på ett helt annat sätt än tidigare.

Även Hamdi Sarac, en av bussförarna, märker skillnaden.

- Jag har inte bara blivit bättre på att uttrycka mig, säger han. Jag har dessutom betydligt lättare att hänga med när andra talar, bland annat för att Sissela knöt ihop prosodin med gesternas, blickarnas och pausernas betydelse i kommunikationen.

Men man kan också gå för långt i sin ambition att vara klar och tydlig.

- Alla ljud kan lätt bli lika starka, om man inte vet vilka som ska vara långa-starka, och vilka som ska vara korta-svaga, säger Sissela Boman. Vilket ord i satsen som ska betonas beror på budskapet, och på vad talaren vill uttrycka. Det kallas satsaccent, och finns i alla språk.

Var i ett enskilt ord som betoningen finns är dock språkspecifikt. Basprosodin behandlar dessa förändringar och variationer, och från början ska eleven inse att detta är grunden.

- Långa-starka och korta-svaga ljud är problematiskt, säger Sissela. Man måste veta om man prutar eller pruttar på Hötorget.

De som har svenska som modersmål hör skillnaden, men inte så många andra. Det är samma sak med dör och dörr. Det första ordet i ordparen har lång-stark vokal och kort-svag konsonant. Det andra kort-svag vokal och lång-stark konsonant.

Många som börjar läsa svenska överraskas av att vårt alfabet har så många vokaler. Nästa överraskning är att de är ännu fler i talspråket. De långa vokalerna är det i regel inga större problem med. Men det kan vara knepigt att skilja på hor och hur och kokar och kukar.

- Vet du förresten, frågar Sissela, hur man snabbare än snabbt kan lära ut ett typiskt svenskt a?

- Jo, förklarar hon, för ett glaaas vatten till munnen! Intag drick-position! Men i stället för att dricka, sätt på ljudströmmen! Sen sitter det där. Det perfekta "glas-a:et".

Publicerad i nummer: 
1/2009