Visa hur allt hänger ihop

Sverige har blivit mer demokratiskt. Ungdomar har fått mer att säga till om.

Vad bra! Eller är det verkligen bra? Ungdomar är ju omyndiga, ska de verkligen få vara med och påverka? Hur tänkte den som skrev det där?

Sambandsord är små ord som hjälper din läsare att förstå vad du menar. De förtydligar hur saker hänger ihop, och minskar risken för att det du skriver ska tolkas fel. Att vara gene rös med sambandsord är ett relativt enkelt sätt att stärka den röda tråden i texten, så att läsaren kan hänga med i dina tankegångar.

Om du inte lägger till sambandord, så överlåter du åt läsaren att lista ut hur meningar och olika delar hänger ihop.

I exemplet om demokratiseringen är ju flera samband fullt möjliga. Den andra meningen kan vara ett exempel på det som påstås i första meningen. Men det kan även finnas ett orsakssamband, eller kanske en motsättning. Här kan sambandsord förtydliga:

Sverige har blivit mer demokratiskt. Till exempel har ungdomar fått mer att säga till om.

Sverige har blivit mer demokratiskt, eftersom ungdomar har fått mer att säga till om.

Sverige har blivit mer demokratiskt, trots att ungdomar har fått mer att säga till om.

Det finns en mängd sambandsord. I många texter räknar du säkert upp saker, till exempel ett antal faktorer eller uppgifter. Då kan du hjälpa läsaren med konstruktioner som
för det första … för det andra …, dels … dels …, både … och … Ibland kan det räcka med och eller dessutom. Eller just till exempel ….

När du skriver om orsaker och konsekvenser kan du i stället se till att använda gott om ord som eftersom, därför, det leder till att, alltså och så att.

Beskriver du skillnader, kontraster eller en lite oväntad motsättning? Förtydliga gärna med trots att, men, däremot, till skillnad från, å ena sidan … å andra sidan och liknande.

När du berättar om ett händelseförlopp eller en process bör du lägga in ord som först, samtidigt, därefter, i nästa steg, slutligen. (Eller gör om stycket till en numrerad lista i stället, det brukar också gå bra.)

Tyvärr finns det en risk att vi missar dessa små ord när vi själva vet mycket om ämnet. Sambanden kan tyckas oss så självklara att vi inte skriver ut dem. Men för den som inte är så insatt är det alltså inte lika lätt att förstå.

I en text utan sambandsord måste din läsare lägga energi på att läsa mellan raderna för att förstå. Dessutom har du mindre inflytande över hur läsaren tolkar det du skriver.

Tvetydighet är inte alltid ett problem; det finns säkert tillfällen när du vill att något ska vara öppet för tolkning. Då kan du självklart välja bort sambandsord – men gör det bara när du har just det syftet.

Ibland finns det ingen risk för tolkningsfel, utan bara ett behov att vara extra tydlig. Som när du har läsare som skumläser eller behöver ta till sig ditt budskap snabbt. Ett exempel:

I ett längre perspektiv minskar trafikdöden. Statistik från 2007 och 2008 visar en årlig ökning av antalet dödade personer.

Här framgår visserligen en kontrast genom orden minskar och ökning. Men ett par extra ord kan förtydliga att den andra meningen inte bekräftar det som står den första meningen, utan illustrerar ett trendbrott. Så här:

I ett längre perspektiv minskar trafikdöden. Statistik från 2007 och 2008 visar däremot en årlig ökning av antalet dödade personer.

I ett längre perspektiv minskar trafikdöden. Ett undantag är dock statistik från 2007 och 2008, som visar en årlig ökning av antalet dödade personer.

För att upptäcka otydliga samband behöver du se på texten med läsarens ögon. Det är inte omöjligt, men ganska svårt. Du vet nog hur det är att korrekturläsa din egen text: du hittar inte alla fel, eftersom du inte läser det som står, utan det som du tänkte skriva

Samma sak gäller med samband. Som skribent har du din bakgrundskunskap, så när du läser igenom texten vet du mer än du faktiskt skrev. Ett enklare sätt att få syn på brister är därför att spana efter sambandsord. Hittar du inga? Då bör du troligen lägga till några för att bli tillräckligt tydlig för läsaren.