Ordkrig när namn blir storpolitik
Geografiska namn används som vapen i konflikter. Men politiker kan inte diktera enskildas språkbruk.
Ett vackert och lämpligt namn. Så uttryckte sig USA:s president Donald Trump när han bytte namn på Mexikanska golfen – från Gulf of Mexico till Gulf of America.
Beslutet hanterades på olika sätt av olika normkällor. Nyhetsbyrån AP meddelade att den även i fortsättningen avsåg att rapportera om Gulf of Mexico eftersom namnet använts i över 400 år. Ett hastigt byte skulle därför kunna leda till förvirring hos publiken. En rad andra medier gjorde samma bedömning.
Google växlade däremot snabbt i karttjänster i USA. I Mexiko gjordes ingen ändring alls. På andra marknader kompletterade Google Gulf of Mexico med Gulf of America.
Det fick i sin tur Mexikos president Claudia Scheinbaum att hota med att dra Google inför rätta. I en skriftlig protest hävdade hon att företaget enbart kunde genomföra ändringen i USA:s del av golfen eftersom Donald Trumps makt inte sträckte sig längre än så.
International hydrographic organization grundades 1919. En av organisationens huvuduppgifter är att se till så att hav och andra större vatten har enhetliga namn. Redan på den första kartan från 1928 anges Gulf of Mexico på engelska och på franska Golfe du Mexique som vedertagna namn.
”En grundprincip för namngivning är att den inte ska styras av politiska infall”
Vid namnkonflikter mellan länder hamnar tvisterna ofta på FN:s bord där ett särskilt organ, United nations group of experts on geographical names, UNGEGN, hanterar frågorna. Donald Trump ratade alltså den formella vägen och införde ensidigt ett nytt namn. Det är i sig inte så underligt. Dels är han måttligt förtjust i FN, dels är det inte så sannolikt att UNGEGN skulle ge honom rätt. Utanför USA:s gränser har han nämligen ingen formell makt över namngivning.
En grundprincip för namngivning är att den inte ska styras av politiska infall. Geografiska namn som har hävd ska bara ändras om det finns starka skäl. Om varje ny president skulle byta ut etablerade benämningar skulle världskartan riskera att förvandlas till en lekplats för symbolpolitiskt revirpinkande.
Ett annat exempel är Donald Trumps beslut att byta namn på Mount McKinley – Nordamerikas högsta berg. Tio år tidigare hade företrädaren Barack Obama ändrat namnet till Denali, en benämning som i århundraden använts av urfolk och som hade stark förankring i Alaska. Då hade berget kallats Mount McKinley sedan 1917 som en hyllning till tidigare presidenten William McKinley. På delstatsnivå gjordes ändringen till Denali redan 1975 men den blockerades länge på federal nivå. Nu motsätter sig politiker på delstatsnivå i stället en återgång till Mount McKinley – dels för att den formen uppges vara mindre etablerad, dels för att William McKinley uttryckte sig rasistiskt om urfolk.
Men här gjorde AP en annan bedömning. Nyhetsbyrån motiverade skiftet till Mount McKinley med att det rörde sig om en plats inom USA:s gränser där presidenten har beslutanderätt.
Det är inte ovanligt att politiska ledare på det här sättet försöker skruva världsbilden till sin fördel. För några år sedan uppvaktades till exempel svenska redaktioner av företrädare för Sydkorea. Målet var att driva igenom ett byte från Japanska havet – ett namn som Sydkorea ser som ett uttryck för koloniala ambitioner från Japan – till Östhavet. Frågan diskuterades i Mediespråksgruppen – som bland annat samlar språkvårdsansvariga från flera av Sveriges största medier – som valde att hålla fast vid det gamla namnet. Ett skäl var att även UNGEGN trots påtryckningar behållit Sea of Japan.
”Det finns ett antal vägledningar som kan fungera som kompass”
Som skribent kan det vara svårt att navigera i storpolitiska vatten. Men det finns ett antal vägledningar som kan fungera som kompass. Utrikes namnbok ges ut av Utrikesdepartementet och innehåller bland annat namn på länder och invånarbeteckningar. Boken – som går att ladda ner kostnadsfritt – återspeglar just UD:s syn på officiella namn. Här förordas till exempel Belarus, belarusier och belarusisk med en kommentar: ”I medie- och allmänspråket förekommer även Vitryssland, med invånarbeteckningen vitryss och adjektivet vitrysk.” Eftersom bytet till Belarus i någon mån sågs som ett stöd till oppositionen i landet används Vitryssland numera ofta av krafter som i stället visar sitt stöd för presidenten Aleksandr Lukasjenko.
I TT-språket – som också finns gratis på nätet – ges en rad rekommendationer för ortnamn. Nationalencyklopedin, olika språkversioner av Wikipedia och Svenska Akademiens ordlista är andra källor som kan ge ledning.
Det neutrala valet i svenskan är än så länge Mexikanska golfen. Den som vill vara lojal med Donald Trump kan förstås tala om Amerikanska golfen. Eftersom Amerikanska golfen saknar hävd är det dock en form som kan vara otydlig. I duellen mellan Mount McKinley och Denali talar nog tiden för Mount McKinley i både allmän- och mediespråket.
Men oavsett vilken form Donald Trump eller andra världsledare förordar har dom ingen makt över hur du som enskild väljer att uttrycka dig.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Ett vackert och lämpligt namn. Så uttryckte sig USA:s president Donald Trump när han bytte namn på Mexikanska golfen – från Gulf of Mexico till Gulf of America.
Beslutet hanterades på olika sätt av olika normkällor. Nyhetsbyrån AP meddelade att den även i fortsättningen avsåg att rapportera om Gulf of Mexico eftersom namnet använts i över 400 år. Ett hastigt byte skulle därför kunna leda till förvirring hos publiken. En rad andra medier gjorde samma bedömning.
Google växlade däremot snabbt i karttjänster i USA. I Mexiko gjordes ingen ändring alls. På andra marknader kompletterade Google Gulf of Mexico med Gulf of America.
Det fick i sin tur Mexikos president Claudia Scheinbaum att hota med att dra Google inför rätta. I en skriftlig protest hävdade hon att företaget enbart kunde genomföra ändringen i USA:s del av golfen eftersom Donald Trumps makt inte sträckte sig längre än så.
International hydrographic organization grundades 1919. En av organisationens huvuduppgifter är att se till så att hav och andra större vatten har enhetliga namn. Redan på den första kartan från 1928 anges Gulf of Mexico på engelska och på franska Golfe du Mexique som vedertagna namn.
”En grundprincip för namngivning är att den inte ska styras av politiska infall”
Vid namnkonflikter mellan länder hamnar tvisterna ofta på FN:s bord där ett särskilt organ, United nations group of experts on geographical names, UNGEGN, hanterar frågorna. Donald Trump ratade alltså den formella vägen och införde ensidigt ett nytt namn. Det är i sig inte så underligt. Dels är han måttligt förtjust i FN, dels är det inte så sannolikt att UNGEGN skulle ge honom rätt. Utanför USA:s gränser har han nämligen ingen formell makt över namngivning.
En grundprincip för namngivning är att den inte ska styras av politiska infall. Geografiska namn som har hävd ska bara ändras om det finns starka skäl. Om varje ny president skulle byta ut etablerade benämningar skulle världskartan riskera att förvandlas till en lekplats för symbolpolitiskt revirpinkande.
Ett annat exempel är Donald Trumps beslut att byta namn på Mount McKinley – Nordamerikas högsta berg. Tio år tidigare hade företrädaren Barack Obama ändrat namnet till Denali, en benämning som i århundraden använts av urfolk och som hade stark förankring i Alaska. Då hade berget kallats Mount McKinley sedan 1917 som en hyllning till tidigare presidenten William McKinley. På delstatsnivå gjordes ändringen till Denali redan 1975 men den blockerades länge på federal nivå. Nu motsätter sig politiker på delstatsnivå i stället en återgång till Mount McKinley – dels för att den formen uppges vara mindre etablerad, dels för att William McKinley uttryckte sig rasistiskt om urfolk.
Men här gjorde AP en annan bedömning. Nyhetsbyrån motiverade skiftet till Mount McKinley med att det rörde sig om en plats inom USA:s gränser där presidenten har beslutanderätt.
Det är inte ovanligt att politiska ledare på det här sättet försöker skruva världsbilden till sin fördel. För några år sedan uppvaktades till exempel svenska redaktioner av företrädare för Sydkorea. Målet var att driva igenom ett byte från Japanska havet – ett namn som Sydkorea ser som ett uttryck för koloniala ambitioner från Japan – till Östhavet. Frågan diskuterades i Mediespråksgruppen – som bland annat samlar språkvårdsansvariga från flera av Sveriges största medier – som valde att hålla fast vid det gamla namnet. Ett skäl var att även UNGEGN trots påtryckningar behållit Sea of Japan.
”Det finns ett antal vägledningar som kan fungera som kompass”
Som skribent kan det vara svårt att navigera i storpolitiska vatten. Men det finns ett antal vägledningar som kan fungera som kompass. Utrikes namnbok ges ut av Utrikesdepartementet och innehåller bland annat namn på länder och invånarbeteckningar. Boken – som går att ladda ner kostnadsfritt – återspeglar just UD:s syn på officiella namn. Här förordas till exempel Belarus, belarusier och belarusisk med en kommentar: ”I medie- och allmänspråket förekommer även Vitryssland, med invånarbeteckningen vitryss och adjektivet vitrysk.” Eftersom bytet till Belarus i någon mån sågs som ett stöd till oppositionen i landet används Vitryssland numera ofta av krafter som i stället visar sitt stöd för presidenten Aleksandr Lukasjenko.
I TT-språket – som också finns gratis på nätet – ges en rad rekommendationer för ortnamn. Nationalencyklopedin, olika språkversioner av Wikipedia och Svenska Akademiens ordlista är andra källor som kan ge ledning.
Det neutrala valet i svenskan är än så länge Mexikanska golfen. Den som vill vara lojal med Donald Trump kan förstås tala om Amerikanska golfen. Eftersom Amerikanska golfen saknar hävd är det dock en form som kan vara otydlig. I duellen mellan Mount McKinley och Denali talar nog tiden för Mount McKinley i både allmän- och mediespråket.
Men oavsett vilken form Donald Trump eller andra världsledare förordar har dom ingen makt över hur du som enskild väljer att uttrycka dig.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
