Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie. Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker.

Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser. Typsnittet Dyslexie är hans sätt att skapa en så gynnsam läsmiljö som vanligt. Bokstäverna är formgivna på ett sådant sätt att läsaren inte ska tappa koncentrationen.

Dyslexie kännetecknas därför inte av den enhetlighet som präglar de flesta andra typsnitt. Bokstävernas staplar är olika höga, kursiva drag ger bokstäverna unik karaktär och större bredd nertill gör att färre vänder dem upp och ner.

Typsnittets egenskaper har testats genom olika undersökningar vid nederländska universitet. Resultaten visar att texter skrivna med Dyslexie får tre av fyra att läsa snabbare och att göra färre fel. Lika många skulle också rekommendera typsnittet till andra.

Här kan du ladda ner Dyslexie kostnadsfritt.

Anders

11 kommentarer

Comic Sans är typsnittet som många älskar att hata (eller bara hata). Common Sans är typsnittet som vill förändra synen på flyktingar människor.

Att tala om de nödställda människor som flyr krigets Syrien som flyktingar kan enligt kommunikationsbyrån Essen International och Solvatten, det företag som säljer en vattenrenare med samma namn, vara avhumaniserande. Därför har de tillsammans utvecklat typsnittet Common Sans, en ordlek med engelskans common sense (’sunt förnuft’).

Det unika med typsnittet är att ordet refugee (’flykting’) automatiskt ersätts av human (’människa’). Syftet med ordbytet är att illustrera att flykting är något tillfälligt, medan människa är något permanent. Det säger Robert Holmkvist, kreativ chef på Essen International, till Dagens Media.

Här kan du ladda ned Common Sans. På webbplatsen finns också möjlighet att skänka pengar till hjälporganisationer.

Anders

 

0 kommentarer

Nästa år fyller förbundsstaten Kanada 150 år. Lagom till firandet får Kanada ett eget typsnitt. Det kallas Canada 150 och syftar till att skapa större enighet mellan landets största språk.

Typsnittet har utvecklats av typografen Raymond Larabie och har enligt ett pressmeddelande fått regeringens godkännande. Tanken bakom typsnittet är att det ska kunna användas till att skriva samtliga språk som har officiell status i Kanada – från jättarna engelska och franska som skrivs med det latinska alfabetet till minoritetsspråk som till exempel inuktituts stavelseskrift, en skrift som i sin tur baseras på creeindianernas stavelseskrift.

Raymond Larabie säger i Wired att utgångspunkten var att skapa ett inkluderande typsnitt. Det innebär enligt Raymond Larabie att Canada 150 återspeglar landets mentalitet. Därför ska typsnittet inte heller framstå som hårt eller påträngande.

Vem som helst får dock inte använda Canada 150. Tillgång till typsnittet fås efter en ansökan som godkänts av regeringen.

Det är inte första gången som ett typsnitt ska symbolisera kanadensisk enighet. Inför firandet av förbundsstatens hundraårsfirande 1967 skapade typografen Carl Dair typsnittet Cartier.

Anders

0 kommentarer

Hopplöst svårt att lära sig uttala japanska? Det var känslan som fick den brittiska designbyrån Johnson Banks att utveckla typsnittet phonetikana, ett sätt att baka in uttalsanvisningar i stavelseskriften katakana.

Katakana används för transkription av utländska ord till japanska och för lånord, onomatopoetiska ord, slang och kursiv. Katakana är en fonetisk stavelseskrift – men den har alltså inte varit tillräcklig hjälp för Johnson Banks, som inte lyckats koppla tecknen till språkljud.

Det är detta problem som skaparna hoppas att phonetikana ska lösa. I typsnittet finns det ungefärliga engelska uttalet av varje tecken inbakat i det. Förutom att en del av tecknen omvandlats till latinska bokstäver är phonetikana och katakana nästan identiska.

Anders

Illustration: Johnson Banks

2 kommentarer

En formell mejladress får inte bara meritförteckningen att bli läst – den ges också högre betyg än när samma meritförteckning skickats från en informell mejladress. En högre grad av formalitet gör att den jobbsökande betraktas som en lämpligare kandidat. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking.

Viktigare än typsnittet och lika avgörande som stavfel. Så betydelsefull är mejladressen i samband med jobbansökningar. Bakom rankningen står professionella rekryterare som fått utvärdera fiktiva ansökningar med de sökandes lämplighet i åtanke.

Mejladresser med påhittade, gulliga eller humoristiska inslag klassades i regel som mindre lämpliga. Rekryterarna gav därefter meritförteckningarna låga betyg. När identiska meritförteckningar skickades från lämpliga mejladresser fick de däremot höga betyg.

Olämpliga mejladresser har inte bara informell karaktär. De innehåller också onödiga skiljetecken, siffror och understreck. I testet betraktades luv_u_sanne@hotmail.com som en olämplig mejladress medan sannejong@hotmail.com ansågs vara tillräckligt seriös.

Inför studien trodde forskarna att stavfel skulle avskräcka rekryterarna mer än informella mejladresser. Så var dock inte fallet. Adresserna drog ner kandidaternas betyg lika mycket som stavfelen.

Valet av mejladress hade också större betydelse än valet av typsnitt. Den som vill vara på den säkra sidan väljer exempelvis Arial, som är lätt att läsa på skärm, i stället för Times New Roman.

Tidigare forskning visar att personer med narcissistiska drag ofta har självförhärligande mejladresser. Formella adresser signalerar i stället ödmjukhet och ärlighet. Detta första intryck kan alltså avgöra om en rekryterare slänger ansökan i papperskorgen eller blir nyfiken på den som skrivit.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

I början av 1990-talet dominerade Bodoni tidningarnas rubriker. Tjugo år senare används inte typsnittet av någon svensk dagstidning. Ny teknik gör det smidigare och billigare att byta typsnitt. Det visar en kartläggning som designbyrån A4 gjort.

Senast Språktidningen fick ny form var hösten 2010. De gamla typsnitten Whitney, Mercury Text och Tyfa fick tacka för sig. In kom i stället Miller Text, Miller Display och National.

Av de 113 dagstidningar som ingår i A4:s undersökning använder fyra Miller för brödtext och en Miller Display för rubriker. Det är i Skåne dagstidningarna finns som har en del gemensamt med Språktidningen. Sydsvenskan, Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda använder nämligen Miller Daily Three.

Populärast för brödtext är dock Mercury, som finns hos 24 svenska dagstidningar. Med elva användare toppar Lyon Display listan över rubriktypsnitt.

År 1992, när motsvarande undersökning gjordes för första gången, använde nästan varannan svensk dagstidning Bodoni för rubriker. I dag lever inte typsnittet kvar i en enda tidning. Även Times – världens mest spridda typsnitt – har haft sin storhetstid och finns nu bara i fem tidningar.

Pelle Andersson, A4:s vd och grundare, säger i en kommentar att en formgivare som vill sticka ut inte kan använda Times. Eftersom typsnittet är så vanligt kan det inte användas för att bygga en stark grafisk identitet. Den stora förändringen, där populära typsnitt tjugo år senare blivit ytterst sällsynta i pressen, förklarar Pelle Andersson med trendkänslighet:

Branschen är extremt trendkänslig och tidningarna lever i ständig symbios med sina annonsörer. Den dagen annonsörerna ser formen som förlegad hotas tidningens överlevnad, så det gäller att alltid ligga i framkant för att inte riskera att anses som ett oattraktivt medium. Typografin är ett viktigt medel i denna nödvändiga strävan.

Anders

0 kommentarer

Fat Fonts är typsnitt som fungerar som diagram. En siffras numeriska värde återspeglas nämligen av hur mycket trycksvärta den kräver. Bakom projektet står forskare vid universitetet i Calgary.

Tanken bakom de nya typsnitten är att de ska göra information mer lättillgänglig. Detta sker genom att proportionellt förena det numeriska värdet med siffrans yta.

När siffrorna hamnar bredvid varandra i en tabell blir skillnaderna uppenbara. Ju högre numeriskt värde, desto mer trycksvärta. Siffran 4 kräver till exempel fyra gånger så mycket trycksvärta som siffran 1, medan siffran 8 behöver åtta gånger mer trycksvärta än 1.

Ett av de tänkta användningsområdena för Fat Fonts är forskningspresentationer. Typsnitten gör det bland annat möjligt att på håll bilda sig en uppfattning om innehållet.

Anders

0 kommentarer


Comic Sans är möjligen världens mest utskällda typsnitt. Det är typsnittet som ingen formgivare med kredd skulle välja om inte syftet var att ironisera. Ändå är det på sina håll ganska populärt, något som bland annat fått Jessika Gedin att i Språktidningen gå till frontalangrepp mot Comic Sans:

"Jag tror inte att det finns ett enda typsnitt som är mer föraktat än Comic Sans. Det signalerar en insmickrande vaghet. En påklistrad vänlighet. En överlägsen ton av övertydlighet. Den är helt enkelt en emotikon i varje bokstav."

Men nu finns det en motståndsrörelse som tagit på sig uppdraget att inte bara försvara Comic Sans, utan också att stöpa hela världen i typsnittets mjuka former. Bakom dessa typsnittspartisaner står några franska formgivare som i Comic Sans project anpassar välkända företagsloggor enligt devisen att Helvetica är "så 2011".

Som väntat i detta typsnittens skyttegravskrig gick personerna bakom sajten Ban Comic Sans till motattack. De publicerade raskt ett fördömande av Comic Sans-vurmarnas kamp för att få grafiska formgivare över hela världen att utnyttja sina krafter för ondskefulla syften.

Anders

Illustration: Comic Sans project

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - typsnitt