I nya numret av Språktidningen skriver Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, om Stefan Löfvens val av språk i EU. Bakgrunden är det tal han höll i EU-parlamentet i maj i år. Talet skrevs på engelska och det fanns ingen svensk översättning.

Språkförsvaret anmälde därför Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, för brott mot språklagen. JO ansåg dock inte att statsministerns val av engelska inte var skäl att utfärda kritik. Läs mer om hur språklagen fungerar i praktiken i Språktidningen 8/2019.

Men borde Stefan Löfven ha talat svenska i stället? Eller gjorde han rätt som föredrog engelska? Rösta här intill!

Anders

Illustration: Emma Hanquist

12 kommentarer

En av fem finländare anser att de har goda eller utmärkta kunskaper i svenska. Något fler svarar att de inte kan språket alls. Det visar en undersökning utförd av Taloustutkimus på uppdrag av Yle.

Drygt 5 procent av finländarna har svenska som modersmål. Andelen har länge varit på nedgång. Även intresset för att studera svenska har minskat. I våras aviserade den nya regeringen en kursändring. Målet är nu att svenska åter ska bli ett obligatoriskt inslag i studentexamen.

Initiativet utlöste en debatt om nyttan med kunskaper i det svenska språket. Enligt Taloustutkimus undersökning är det 47 procent som tycker att de har ganska eller mycket stor nytta av svenskan. Övriga 53 procent säger att svenskan är ganska eller helt onödig.

Det är framför allt personer som har goda kunskaper i svenska som säger sig ha stor nytta av dem. Bland de finländare som inte alls behärskar svenska är det 23 procent som uppger att de skulle ha nytta av språket. Många av dem som upplever att svenska är onödigt bor i norra och östra Finland. I Nyland är det betydligt fler som har nytta av svenskan.

Kunskaper i svenska är oftast en fördel i samband med resor. Näst vanligast är att ha nytta av språket i jobbet.

I undersökningen är det 5 procent som svarar att de har svenska som modersmål. Vidare är det 3 procent som beskriver kunskaperna som utmärkta, 12 procent som goda, 25 procent som nöjaktiga och 29 procent som hjälpliga. Resterande 26 procent säger att de inte kan någon svenska.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Hela 83 procent av norrmännen tycker att svenskt talspråk är lätt att förstå. Bara 35 procent anser att det är enkelt att begripa talad danska. Och det är framför allt yngre norrmän som hellre byter till engelska när de besöker Sverige eller Danmark.

Opinion har på uppdrag av Språkrådet i Norge undersökt attityder till såväl norska som grannspråken svenska och danska. Det är alltså få norrmän som tycker att svenska är svårt att förstå. Bara 5 procent föredrar att tala engelska med svenskar. Och 18 procent försöker underlätta förståelsen genom att försvenska ord eller att tala ”svorska”.

Danska är oftare ett skäl till bekymmer. Hela 19 procent av norrmännen byter till engelska när de talar med danskar. Det är i synnerhet yngre norrmän som överger norskan. I åldersgruppen 18 till 29 år föredrar hela 35 procent engelska när de möter danskar. Samma val gör bara 5 procent av de norrmän som har fyllt 60 år.

Personer boende i Oslotrakten och södra Norge har lite lättare för danska. I Nordnorge är det mycket sällsynt att någon tycker att svenska är svårförståeligt. Utbildning betyder mer för att underlätta förståelsen av danska än för svenska.

Vidare är det 87 procent som svarar att det är viktigt att det norska språket står starkt. Nästan lika många – 86 procent – säger att ortnamn är en del av kulturarvet och därför bör bevaras. Dessutom uppger 72 procent att de är språkintresserade.

Det är 64 procent som upplever att engelska används i för många situationer där norska hade fungerat lika bra. Och 62 procent anser att de behärskar norska bättre än snittet. Bara 7 procent tycker att deras norska är under medel.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Kvinnor lägger pussel och fungerar som en dirigent för en orkester. Medan män har kniven mot strupen och ger sig ut på jakt. Det visar en studie av språket i svensk affärspress.

Det är forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet som har studerat hur manliga och kvinnliga chefer för börsbolag beskrivs i artiklar i tidningarna Dagens Industri och Affärsvärlden. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gender in Management.

Slutsatsen är att det finns stora skillnader i beskrivningen av män och kvinnor. Forskarna konstaterar att journalisterna bakom artiklarna i regel är medvetna om att näringslivet inte är helt jämställt. Kvinnor får ofta frågor om just jämställdhet och det talas om ett glastak som fortsätter att gynna män på kvinnors bekostnad. Kvinnliga chefer kallas ibland superkvinnor – men när cheferna är män görs det ingen poäng av deras kön.

Trots medvetenheten förekommer en hel del stereotyper. Kvinnor får oftare frågor av personlig och privat karaktär. Kvinnor beskrivs också som mer passiva – där män ger sig ut på jakt lägger kvinnor pussel eller har vind i seglen.

Samma medvetenhet finns bland börsbolagscheferna. Ändå använder de ofta själva könsstereotypa metaforer. En kvinnlig chef beskriver sitt ledarskap som att hon inte är någon Michael Jackson på scenen, utan hon fungerar i stället som en dirigent för en stor orkester.

Även detta är något som enligt forskarna är typiskt för beskrivningen av kvinnor. Inte sällan skildras de som beroende av andra. Män beskrivs oftare som aktiva personer som lyckas när de har kniven mot strupen. Metaforer om krig, vapen, bilar och teknik förekommer ofta när det handlar om manliga chefer.

Språket i artiklarna bidrar enligt forskarna till att befästa stereotyper. De anser därför att det är viktigt att börsbolagschefer beskrivs på ett sätt som bidrar till att minska ojämlikheten.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Det första steget mot att avskaffa skolsvenskan i Finland blir inte av. De två sista aktuella kommunerna valde i förra veckan att hoppa av försöket.

När Sannfinländarna tidigare satt i regeringen lyckades partiet driva igenom ett försök som på sikt syftade till att skrota skolsvenskan. I sjätte klass skulle elever få möjlighet att välja ett utländskt språk i stället för svenska som andra inhemska språk.

Men kommunernas intresse för att medverka i försöket har varit svagt. I förra veckan bestämde sig Nyslott och Rovaniemi för att inte delta. Därmed försvann de två sista kommunerna från listan över intresserade.

I praktiken var det svagt intresse från eleverna som fällde försöket. Enligt Hufvudstadsbladet var det ursprungligen sexton elever i Nyslott som hellre ville läsa ryska än svenska. När antalet sjönk till sju elever ansågs det vara för få för att gå vidare med försöket.

Rovaniemi beslutade därefter att också hoppa av försöket. Rovaniemi ansåg inte att det tjänade något till att delta som enda kommun i landet.

Sedan tidigare har även Jämsä, Pieksämäki och Ylöjärvi dragit sig ur försöket.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

http://youtu.be/hBTItgD2bwI

Utbildningsföretaget Lernias försök att lansera en ny rikssvenska har de senaste dagarna fått stor uppmärksamhet. Uttalet har tagits fram i samarbete med lingvisten Mikael Parkvall.

För att ta fram ett slags genomsnittssvenskt uttal har talare med olika bakgrund spelats in. I stället för att skapa ett enhetligt uttal har ambitionen snarare varit att illustrera dialektala variationer. Den röst som läser några exempelmeningar hinner på en knapp halvminut avverka åtta olika uttal.

Rikssvenska har främst hörts i etermedier och på teaterscener. Acceptansen för olika uttal har ökat markant de senaste åren. I etermedierna finns inte längre något krav på att programledare ska tvätta bort sin dialekt.

Men enligt Lernia är det fortfarande många som har förutfattade meningar om olika uttal. Därför är det viktigt att visa att den traditionella rikssvenskan är något av en myt om enhetlighet. I stället spretar svenskans uttal åt lika många håll som det finns talare.

Det indirekta budskapet är snarare att olika uttal är helt okej än att företaget har försökt lansera en ny norm för rikssvenska. Mångfalden är så att säga den nya normen.

Den rikssvenska som Lernia presenterade i går är en omöjlighet. Ingen kan förväntas hoppa mellan olika uttal i en och samma mening. Det riskerar att bli lika främmande som den traditionella rikssvenskan. Kanske är det också det som är Lernias och Mikael Parkvalls poäng.

Vad tycker du om förslaget till ny rikssvenska? Rösta här intill!

Anders

4 kommentarer

Osäker på vad gravgård eller abiturient betyder? Svaren finns i Finlandssvensk ordbok. Hela ordboken finns nu tillgänglig på nätet utan kostnad.

Finlandssvensk ordbok samlar drygt 2 500 så kallade finlandismer, alltså ord som är typiska för finlandssvenskan men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Nätupplagan är baserad på 2008 års utgåva.

Ordboken innehåller inte bara definitioner. Där finns också rekommendationer för i vilka sammanhang orden kan användas. Bland annat anges vilka finlandismer som sverigesvenskar kan förväntas känna till.

Hur är det då med gravgård och abiturient? Orden betyder ’kyrkogård, begravningsplats’ respektive ’elev i sista klassen i gymnasiet’.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - svenska