Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Hela 83 procent av norrmännen tycker att svenskt talspråk är lätt att förstå. Bara 35 procent anser att det är enkelt att begripa talad danska. Och det är framför allt yngre norrmän som hellre byter till engelska när de besöker Sverige eller Danmark.

Opinion har på uppdrag av Språkrådet i Norge undersökt attityder till såväl norska som grannspråken svenska och danska. Det är alltså få norrmän som tycker att svenska är svårt att förstå. Bara 5 procent föredrar att tala engelska med svenskar. Och 18 procent försöker underlätta förståelsen genom att försvenska ord eller att tala ”svorska”.

Danska är oftare ett skäl till bekymmer. Hela 19 procent av norrmännen byter till engelska när de talar med danskar. Det är i synnerhet yngre norrmän som överger norskan. I åldersgruppen 18 till 29 år föredrar hela 35 procent engelska när de möter danskar. Samma val gör bara 5 procent av de norrmän som har fyllt 60 år.

Personer boende i Oslotrakten och södra Norge har lite lättare för danska. I Nordnorge är det mycket sällsynt att någon tycker att svenska är svårförståeligt. Utbildning betyder mer för att underlätta förståelsen av danska än för svenska.

Vidare är det 87 procent som svarar att det är viktigt att det norska språket står starkt. Nästan lika många – 86 procent – säger att ortnamn är en del av kulturarvet och därför bör bevaras. Dessutom uppger 72 procent att de är språkintresserade.

Det är 64 procent som upplever att engelska används i för många situationer där norska hade fungerat lika bra. Och 62 procent anser att de behärskar norska bättre än snittet. Bara 7 procent tycker att deras norska är under medel.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Kvinnor lägger pussel och fungerar som en dirigent för en orkester. Medan män har kniven mot strupen och ger sig ut på jakt. Det visar en studie av språket i svensk affärspress.

Det är forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet som har studerat hur manliga och kvinnliga chefer för börsbolag beskrivs i artiklar i tidningarna Dagens Industri och Affärsvärlden. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gender in Management.

Slutsatsen är att det finns stora skillnader i beskrivningen av män och kvinnor. Forskarna konstaterar att journalisterna bakom artiklarna i regel är medvetna om att näringslivet inte är helt jämställt. Kvinnor får ofta frågor om just jämställdhet och det talas om ett glastak som fortsätter att gynna män på kvinnors bekostnad. Kvinnliga chefer kallas ibland superkvinnor – men när cheferna är män görs det ingen poäng av deras kön.

Trots medvetenheten förekommer en hel del stereotyper. Kvinnor får oftare frågor av personlig och privat karaktär. Kvinnor beskrivs också som mer passiva – där män ger sig ut på jakt lägger kvinnor pussel eller har vind i seglen.

Samma medvetenhet finns bland börsbolagscheferna. Ändå använder de ofta själva könsstereotypa metaforer. En kvinnlig chef beskriver sitt ledarskap som att hon inte är någon Michael Jackson på scenen, utan hon fungerar i stället som en dirigent för en stor orkester.

Även detta är något som enligt forskarna är typiskt för beskrivningen av kvinnor. Inte sällan skildras de som beroende av andra. Män beskrivs oftare som aktiva personer som lyckas när de har kniven mot strupen. Metaforer om krig, vapen, bilar och teknik förekommer ofta när det handlar om manliga chefer.

Språket i artiklarna bidrar enligt forskarna till att befästa stereotyper. De anser därför att det är viktigt att börsbolagschefer beskrivs på ett sätt som bidrar till att minska ojämlikheten.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Det första steget mot att avskaffa skolsvenskan i Finland blir inte av. De två sista aktuella kommunerna valde i förra veckan att hoppa av försöket.

När Sannfinländarna tidigare satt i regeringen lyckades partiet driva igenom ett försök som på sikt syftade till att skrota skolsvenskan. I sjätte klass skulle elever få möjlighet att välja ett utländskt språk i stället för svenska som andra inhemska språk.

Men kommunernas intresse för att medverka i försöket har varit svagt. I förra veckan bestämde sig Nyslott och Rovaniemi för att inte delta. Därmed försvann de två sista kommunerna från listan över intresserade.

I praktiken var det svagt intresse från eleverna som fällde försöket. Enligt Hufvudstadsbladet var det ursprungligen sexton elever i Nyslott som hellre ville läsa ryska än svenska. När antalet sjönk till sju elever ansågs det vara för få för att gå vidare med försöket.

Rovaniemi beslutade därefter att också hoppa av försöket. Rovaniemi ansåg inte att det tjänade något till att delta som enda kommun i landet.

Sedan tidigare har även Jämsä, Pieksämäki och Ylöjärvi dragit sig ur försöket.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Utbildningsföretaget Lernias försök att lansera en ny rikssvenska har de senaste dagarna fått stor uppmärksamhet. Uttalet har tagits fram i samarbete med lingvisten Mikael Parkvall.

För att ta fram ett slags genomsnittssvenskt uttal har talare med olika bakgrund spelats in. I stället för att skapa ett enhetligt uttal har ambitionen snarare varit att illustrera dialektala variationer. Den röst som läser några exempelmeningar hinner på en knapp halvminut avverka åtta olika uttal.

Rikssvenska har främst hörts i etermedier och på teaterscener. Acceptansen för olika uttal har ökat markant de senaste åren. I etermedierna finns inte längre något krav på att programledare ska tvätta bort sin dialekt.

Men enligt Lernia är det fortfarande många som har förutfattade meningar om olika uttal. Därför är det viktigt att visa att den traditionella rikssvenskan är något av en myt om enhetlighet. I stället spretar svenskans uttal åt lika många håll som det finns talare.

Det indirekta budskapet är snarare att olika uttal är helt okej än att företaget har försökt lansera en ny norm för rikssvenska. Mångfalden är så att säga den nya normen.

Den rikssvenska som Lernia presenterade i går är en omöjlighet. Ingen kan förväntas hoppa mellan olika uttal i en och samma mening. Det riskerar att bli lika främmande som den traditionella rikssvenskan. Kanske är det också det som är Lernias och Mikael Parkvalls poäng.

Vad tycker du om förslaget till ny rikssvenska? Rösta här intill!

Anders

4 kommentarer

Osäker på vad gravgård eller abiturient betyder? Svaren finns i Finlandssvensk ordbok. Hela ordboken finns nu tillgänglig på nätet utan kostnad.

Finlandssvensk ordbok samlar drygt 2 500 så kallade finlandismer, alltså ord som är typiska för finlandssvenskan men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Nätupplagan är baserad på 2008 års utgåva.

Ordboken innehåller inte bara definitioner. Där finns också rekommendationer för i vilka sammanhang orden kan användas. Bland annat anges vilka finlandismer som sverigesvenskar kan förväntas känna till.

Hur är det då med gravgård och abiturient? Orden betyder ’kyrkogård, begravningsplats’ respektive ’elev i sista klassen i gymnasiet’.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Franska är det språk som gör svenska singlar lite extra knäsvaga. Men nästan lika sexigt är det med svenska och italienska. Det visar en undersökning utförd bland dejtningssajten Mötesplatsens medlemmar.

Länge har franska förknippats med romantik. Denna lyster tycks inte heller ha försvunnit. När 3 329 av Mötesplatsens medlemmar fick ranka de sexigaste språken valde 22 procent franska.

Av de nio alternativen blev svenska tvåa med 21 procent och italienska trea med 20 procent. Därefter följde norska (16 procent), spanska (9 procent), engelska (7 procent), ryska (3 procent), arabiska (2 procent) och kinesiska (1 procent).

Män och kvinnor har inte riktigt samma uppfattning om vilka språk som är mest attraktiva. Bland kvinnorna får italienska 29 procent, franska 26 procent och svenska 17 procent. Bland männen toppar svenska med 23 procent följt av norska med 21 procent och franska med 19 procent.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Svenskar som lär sig japanska försöker läsa tecken genom att dela upp dem i uttalbara delar. Japaner försöker i stället läsa tecken enligt tecknets övriga uttal eller genom att analysera sammanhanget. Det framgår i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

Fusae Ivarsson har studerat hur svenskar och japaner lär sig att skriva kanji, det japanska skriftspråk som har lånat tecken från kinesiskan. Hon har dels jämfört svenska universitetsstudenter på nybörjarnivå med japanska elever i årskurs två (där bägge grupperna behärskar ungefär 240 tecken), dels jämfört studenter på avancerad nivå med elever i årskurs fem (där bägge grupperna behärskar ungefär 800 tecken). Slutsatsen är att svenska studenter och japanska elever hanterar och minns kanji på olika sätt.

I kanji kan ett tecken i regel uttalas på flera olika sätt. Därför är det viktigt att förstå sammanhanget för att kunna uttala tecknet korrekt.

När japaner stöter på ett okänt tecken använder de andra uttal för samma tecken eller en gissning baserad på sammanhanget. Svenskar försöker i stället ofta dela upp ett tecken i två beståndsdelar med förhoppningen om att kunna hitta en del som de kan uttala.

Fusae Ivarsson anser inte att svenskar måste lära sig att förstå tecken på samma sätt som japaner gör. I stället tror hon att inlärningen skulle kunna bli effektivare om svenskar blir mer medvetna om de olika metoderna.

Anders

Foto: Istockphoto

4 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - svenska