I dag fyller republiken Island 75 år! Det var den 17 juni 1944 som Island på Þingvellir utropade sig till självständig stat och därmed kapade de sista formella banden till Danmark. Ett av självständighetsrörelsens främsta argument var det isländska språket. Att isländska var något helt annat än danska var för många ett skäl som vägde tungt.

I det här kvisset får du en chans att pröva dina kunskaper i isländska. Du möter tolv isländska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Gangi þér vel! Lycka till!

Här hittar du ytterligare ett kviss med isländska ord.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Den som saknar tv-program som Värsta språket och Svenska dialektmysterier kan kanske stilla hungern en aning genom Orðbragð. Programmet sändes i tre säsonger i isländska RÚV – och det var mycket inspirerat av Fredrik Lindströms program i SVT. Ett litet smakprov på 19 minuter finns textat på svenska.

Anledningen till att bitar av den första programserien grovöversattes till svenska var att det fanns intresse från SVT för att sända programmet. Så blev det inte. Men de bitar som textades finns att se på Youtube.

Programledare för Orðbragð var Bragi Valdimar Skúlason och Brynja Þorgeirsdóttir. Serien var mycket populär, vann flera priser och resulterade dessutom i en bok. Bragi Valdimar Skúlason dyker till hösten upp i RÚV i ett nytt språkprogram, Kappsmál, som han leder ihop med Björg Magnúsdóttir.

Den som vill lära sig ännu lite mer om det isländska språket – här kommer alltså en gnutta reklam – kan följa med på Språktidningens resa till Island 12 till 17 maj. Programmet är späckat av språk, kultur, historia, natur och en hel del god mat.

Anders

0 kommentarer

Agnes M. Sigurðardóttir motsätter sig inte bara förslaget om att tillåta aborter till och med tjugoandra graviditetsveckan. Islands biskop motsätter sig dessutom att det i lagen om abort ska talas om þungunarrof (ordagrant ’graviditetsavbrott’) i stället för fóstureyðing (’fosterförstörelse’).

På Island har ett förslag om ändrad tidsgräns för abort också blivit en språkfråga. Förslaget kommer från hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hon vill att tidsgränsen för abort ska förlängas från dagens 16 till 22 veckor.

Hon föreslår även en rent språklig ändring i lagtexten. Svandís Svavarsdóttir vill ersätta fóstureyðing med þungunarrof. Båda orden betyder ’abort’. Vissa motståndare till förslaget hävdar dock att det föreslagna bytet till þungunarrof , som ordagrant alltså betyder ’graviditetsavbrott’, syftar till att trivialisera ingreppet. Därför vill de behålla fóstureyðing, ’fosterförstörelse’.

En av motståndarna är biskop Agnes M. Sigurðardóttir. Hon skriver i ett remissvar att hon anser att det är missvisande att tala om þungunarrof och att fóstureyðing bör finnas kvar i lagtexten:

Det nya begreppet syftar inte på något sätt på det liv som så sannerligen bärs under hjärtat och är ett embryo till en ny människa. Enligt vår kristna tro är livet heligt, en nådegåva som Gud ger och Gud tar. Det är människans uppgift att vaka över det och skydda det med all kraft och ha respekt för den personliga integriteten, skapelsen och skaparen. Det är missvisande att använda detta nya begrepp i detta känsliga sammanhang eftersom begreppet inte syftar på detta växande nya liv.

Agnes M. Sigurðardóttir är även motståndare till att förlänga tidsgränsen för abort.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Språktester för medborgarskap är en av de hetaste frågorna inför riksdagsvalet den 9 september. I en artikel i Språktidningen 6/2018, som börjar delas ut den 13 augusti, skildras debatten om språktester i svenska. Även om allt fler politiker förespråkar språktester finns det ingen forskning som säger att testerna i sig skulle leda till bättre integration. I stället är det i artikeln flera forskare som efterlyser mer resurser till undervisning i svenska.

Ett av de länder som nämns i artikeln är Island. Där infördes språktester för medborgarskap 2009.

Inför beslutet var det två typer av argument som dominerade i debatten. Ari Páll Kristinsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, skriver i boken Málheimar – sitthvað um málstefnu og málnotkun att språkkrav från politiskt håll dels sågs som ett verktyg för att bevara det isländska språket och att säkerställa att det även i framtiden används i kommunikation mellan invånarna, dels betraktades språkkrav som ett sätt att understryka isländskans betydelse för integrationen och som en garant för att invandrare inte skulle utnyttjas på arbetsmarknaden för att de inte kände till sina rättigheter.

De två första åren var det omkring 800 personer som gjorde provet. Det var 94 procent som fick godkänt. Sedan dess har andelen som klarar provet sjunkit något.

Testet ges två gånger om året i flera städer. Att göra provet kostar 25 000 isländska kronor (cirka 2 100 svenska kronor). Den som inte klarar provet kan skriva det igen. Ett godkänt resultat är nödvändigt för medborgarskap. Det görs dock undantag för till exempel personer som har fyllt 65 år och som har bott i landet i minst sju år. Det går också att vända sig till alltinget, den isländska riksdagen, och få medborgarskapet beviljat genom ett politiskt beslut.

För att klara provet krävs grundläggande kunskaper i isländska. De flesta som gör testet har 240 timmars undervisning i isländska bakom sig. I provet ingår fyra delar: läsförståelse, hörförståelse, skrivförmåga och talförmåga. Svårighetsgraden är den lägsta, A1, enligt Europarådets nivåskala. I Sverige vill till exempel Moderaterna att nivån i ett svenskt språktest ska vara minst A2, vilket alltså betyder ett något svårare prov än det som ges på Island.

Här följer ett exempel på hur provet i läsförståelse kan se ut samt översättning till svenska och facit:

María er frá Spáni. Hún á heima á Íslandi. Hún er búin að vera á Íslandi í tólf ár. María á íslenskan mann sem heitir Finnur. Þau eiga þrjú börn. Dóttir þeirra heitir Soffía og er tíu ára. Synir þeirra heita Tómas, átta ára og Jón, sex ára.

María er að vinna. Hún er að vinna á heimili fyrir gamalt fólk. María vinnur kvöldvaktir. Hún þarf að vakna klukkan hálf sjö. María vekur börnin sín klukkan sjö og gefur þeim morgunmat.

Hún fer í vinnuna klukkan þrjú. Hún vinnur stundum um helgar. Hún hefur stundum frí virka daga.

Í gær var sunnudagur. María var að vinna.

Hún á frí í dag, mánudag. Núna er klukkan 10 og María er úti að ganga. Hún ætlar að versla seinna í dag í Smáralind. Hún ætlar að fara á bíó í kvöld með Finni, manni sínum. María saknar Spánar en finnst ágætt að vera á Íslandi.

1. Hvaðan er María? Hún er frá ...

A. Ítalíu

B. Írlandi

C. Spáni

D. Svíþjóð

2. Hvað hefur María verið lengi á Íslandi?

A. 10 ár

B. 12 ár

C. 15 ár

D. 20 ár

3. Hvað heitir maðurinn hennar Maríu? Hann heitir ...

A. Finnur

B. Jón

C. Tómas

4. Hvað á María mörg börn?

A. 1

B. 2

C. 3

D. 4

5. Hvað eru strákarnir hennar Maríu gamlir?

A. 6 og 8 ára

B. 6 og 10 ára

C. 8 og 10 ára

6. Hvar vinnur María? María vinnur ...

A. á elliheimili

B. á leikskóla

C. á sjúkrahúsi

D. í skóbúð

7. Hvenær vaknar María? Klukkan ...

A. 3

B. 6:30

C. 7:30

D. 10

8. Hvenær fer María í vinnuna? Klukkan ...

A. 2:30

B. 3

C. 3:30

9. Hvað er María að gera núna? Hún er í ...

A. bíó

B. göngutúr

C. Smáralind

D. sundi

10. Hvað ætlar María að gera í kvöld? Hún ætlar að fara í ...

A. bíó

B. göngutúr

C. Smáralind

D. vinnuna

Svensk översättning:

Maria är från Spanien. Hon är bosatt på Island. Hon har bott på Island i tolv år. Maria har en isländsk man som heter Finnur. De har tre barn. Deras dotter heter Soffía och är tio år. Deras söner heter Tómas, åtta år, och Jón, sex år.

Maria arbetar. Hon arbetar på ett boende för äldre människor. Maria arbetar kvällsskift. Hon behöver gå upp klockan halv sju. Maria väcker sina barn klockan sju och ger dem frukost.

Hon åker till jobbet klockan tre. Ibland arbetar hon på helgerna. Ibland har hon ledigt på vardagar.

I går var det söndag. Maria arbetade.

Hon är ledig i dag, måndag. Nu är klockan 10 och Maria är ute och går. Senare i dag tänker hon handla i Smáralind. I kväll tänker hon gå på bio med Finnur, hennes man. Maria saknar Spanien men tycker att det är bra att bo på Island.

1. Varifrån kommer Maria? Hon kommer från …

A. Italien

B. Irland

C. Spanien

D. Sverige

2. Hur länge har Maria bott på Island?

A. 10 år

B. 12 år

C. 15 år

D. 20 år

3. Vad heter Marias man? Han heter …

A. Finnur

B. Jón

C. Tómas

4. Hur många barn har Maria?

A. 1

B. 2

C. 3

D. 4

5. Hur gamla är Marias pojkar?

A. 6 och 8 år

B. 6 och 10 år

C. 8 och 10 år

6. Var arbetar Maria? Maria arbetar …

A. på äldreboende

B. på förskola

C. på sjukhus

D. i skobutik

7. När vaknar Maria? Klockan …

A. 3

B. 6.30

C. 7.30

D. 10

8. När åker Maria till jobbet? Klockan …

A. 2.30

B. 3

C. 3.30

9. Vad gör Maria nu? Hon …

A. är på bio

B. är på promenad

C. är i Smáralind

D. simmar

10. Vad tänker Maria göra i kväll? Hon tänker …

A. gå på bio

B. gå på promenad

C. åka till Smáralind

D. åka till jobbet

Facit:

1 C, 2 B, 3 A, 4 C, 5 A, 6 A, 7 B, 8 B, 9 B, 10 A.

Här hittar du hela exempelprovet.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Är hommi (’bög’) nedsättande eller neutralt? Den debatten präglar omröstningen om årets ord på Island. Vinnaren blev nyordet Epalhommi (’Epalbög’).

Hommi har i isländskan gjort ungefär samma resa som bög i svenskan. Många anser att den isländska hbtq-rörelsen framgångsrikt lyckats förändra ordets laddning. Andra tycker att det fortfarande är nedsättande.

Den som myntade epalhommi var feministen Hildur Lilliendahl Viggósdóttir. Hon använde ordet på Facebook i mars 2017 när hon kommenterade en intervju som sänts i tv-kanalen Stöð 2. I inslaget hävdade intervjuaren Sindri Sindrason att han själv tillhörde flera minoritetsgrupper. Han berättade att han var homosexuell, att han hade en utländsk partner och att han hade adopterat ett barn med annan hudfärg.

Hildur Lilliendahl Viggósdóttir höll inte med om att Sindri Sindrason skulle vara någon företrädare för marginaliserade grupper. I stället ansåg hon att han var en vit, privilegierad man som saknade förmåga att sätta sig in i de fördomar som vissa minoritetsgrupper möter. Hon beskrev honom ironiskt som en kuvad, vit Epalbög – en Epalhommi.

Epal är en designkedja som förknippas med dyr heminredning. Butiken svarade Hildur Lilliendahl Viggósdóttir genom annonser i pressen. På bilden syns sex kända män – som samtliga länge varit öppna med att de är homosexuella – i butiken. Annonsen, som inte innehöll någon text, fick både uppmärksamhet och beröm.

Epalhommi gick alltså segrande ur public service-bolaget RÚV:s omröstning om 2017 års ord. Definitionen är ’homosexuell man som har intresse för välgjord design’.

Utnämningen väckte starka känslor. DV rapporterar att statsvetaren Baldur Þórhallsson ansåg att Epalhommi myntats som ett glåpord riktat mot homosexuella män. Han undrade om valet lika gärna hade kunnat bli trukkalessa (’butch; långtradarflata’) eller andra ord som utgick från fördomar. En som inte höll med var Guðfinnur Sigurvinsson, kommunikationschef på teleoperatören Vodafone. Han sade sig vara stolt både över att vara bög och att vara en flitig kund hos Epal.

Missnöjd var också Guðrún Kvaran, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands. Hon beskrev i Vísir Epalhommi som både nedsättande och kränkande. Hon ifrågasatte också RÚV:s nominering av ett ”helt förskräckligt ord som kan såra en hel grupp av människor”.

Inte heller Hildur Lilliendahl Viggósdóttir var helt nöjd. Hon skrev på Facebook att syftet med ordet Epalhommi aldrig var att kränka någon:

Epalbög lades inte fram i någon nedsättande betydelse utan för att beskriva en viss typ av bög. Bög är nämligen inget nedsättande ord tvärtemot vad vissa tycks tro.

Omröstningen om 2016 års ord på Island vanns av hrútskýring (’mansplaining’).

Anders

Foto: Epal

1 kommentarer

Hrútskýring (’mansplaining’) är 2016 års ord på Island. I en omröstning med tio kandidater fick hrútskýring hela 35 procent av rösterna. Ordet myntades 2011 av författaren Hallgrímur Helgason.

För att utses till en av de tio kandidaterna till årets ord krävs att ordet präglat samhällsdebatten under det gångna året. Det behöver dock inte vara pinfärskt.

Årets vinnare är hrútskýring, ett ord som myntades av författaren Hallgrímur Helgason våren 2011. Han presenterade förslaget på Facebook sedan en användare eftersökt en isländsk motsvarighet till mansplaining.

Hrútskýring är ett teleskopord bildat till hrútur (’bagge’) och útskýring (’förklaring’). Ordet kan också skrivas hr. Útskýring (’herr Förklaring’).

Ordet hrútskýring etablerade sig i allmänspråket under 2016. Bland annat vittnade kvinnliga parlamentariker under året om hur de i alltinget ofta fick lyssna till nedlåtande förklaringar från manliga kollegor.

De övriga kandidaterna var aflandsfélag (’offshorebolag, skatteparadisbolag’), hatursorðræða (’hatdebatt’), hú! (utrop som ingår i den hejaramsa som förknippas med det isländska herrlandslaget i fotboll), kynsegin (’icke-binär’), Panamaskjöl (’Panamadokument’), skattaskjól (’skatteparadis’), tjákn (’emoji’) och víkingaklapp (’vikingaklapp’, den hejaramsa som i Sverige kallas vulkanen).

Omröstningen genomfördes av public service-bolaget RÚV. Förslagen togs fram av RÚV i samarbete med institutet Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum och föreningen Mímir – félag stúdenta í íslenskum fræðum.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Isländskt namnskick kan vara historia om ett par generationer. Det befarar Guðrún Kvaran, professor i isländska och ordförande för Íslensk málnefnd. Skälet till oron är ett förslag till ny namnlag som innebär radikala förändringar.

Under en tid har inrikesminister Ólöf Nordal arbetat med en översyn av den isländska namnlagen. Dels finns det enligt undersökningar en stark opinion för en liberalisering, dels har myndigheternas tolkning av lagen förlorat varje gång den prövats i domstol. Om det förslag hon presenterade i veckan blir verklighet närmar sig Island den rådande lagstiftningen i Sverige, Norge och Danmark.

En stor nyhet är att det blir möjligt att ta upp nya släktnamn. I dag har majoriteten av islänningarna ”efternamn” bildade till faderns – vilket är det i särklass vanligaste – eller moderns förnamn. Statsministern Sigurður Ingi Jóhannssons far hette alltså Jóhann, medan fotbollsspelaren Rakel Hönnudóttirs mor hette Hanna.

Intresset för nya släktnamn är stort. Många familjer – som exempelvis komikern Jón Gnarr – har löst problemet genom att ta ett gemensamt mellannamn. Men nu vill alltså Ólöf Nordal, som själv bär ett släktnamn, slopa förbudet mot att ta upp nya släktnamn. Därmed skulle en familj bestående av en man, en kvinna, en son och en dotter kunna ha samma efternamn i stället för fyra olika.

Om förnamn är av isländskt ursprung ska de även i fortsättningen kunna böjas i samtliga fyra kasus. Men det kravet försvinner enligt förslaget om det handlar om efternamn av utländskt ursprung. En annan regel som skrotas är att pojknamn enbart kan bäras av pojkar och att flicknamn enbart kan bäras av flickor. I stället blir samtliga namn tillgängliga för alla.

Dessutom anser Ólöf Nordal att namnlagen i sig ska slopas. Personnamn ska i framtiden behandlas i folkbokföringslagen. Därmed försvinner Mannanafnanefnd, den nämnd som i dag tar ställning till om nya för- och mellannamn ska godkännas, och mannanafnaskrá, förteckningen över alla namn godkända namn.

Men förslaget är både radikalt och kontroversiellt. En som inte gillar det är Guðrún Kvaran, professor i isländska vid Háskóli Íslands och ordförande för Íslensk málnefnd, som är Islands motsvarighet till Språkrådet. Hon säger till RÚV att hon befarar att det traditionella namnskicket kan vara historia om ett par generationer:

Jag anser att det alltid är en stor förlust när vi förlorar en viss del av språket, för jag ser både på förnamn och namnsystemet som en del av språket. Om denna tradition att uppkalla sig efter sin far eller mor upphör, eller blir mycket begränsad, så anser jag att det är en stor skada för samhället.

Guðrún Kvarans oro gäller inte bara namnskicket. Hon säger till RÚV att förslaget – om det blir verklighet – skulle kunna förändra isländskan i grunden. Hennes oro gäller i synnerhet namn av utländskt ursprung som inte behöver anpassas till isländskans kasussystem:

Om de inte behöver böjas och tiden går och dessa namn ökar, då är jag bekymrad över att de kan ha inverkan på de isländska namnen. Om det försvinner ett område och där människor blir totalt förvirrade av böjningarna, så frågar jag hur det blir efter två, tre eller fyra generationer. Överförs då inte detta på andra områden?

Förslaget går nu ut på remiss. Enligt Ólöf Nordal har hon i arbetet tagit hänsyn till att domstolar vid flera tillfällen har fastslagit att individens rätt till sitt namn går före statens intresse av att upprätthålla namnskicket.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Hán ser ut att kunna bli isländskans könsneutrala pronomen. Inom hbtq-kretsar har det hunnit bli ganska vanligt. Däremot hörs det sällan i allmänspråket. Kanske får hán hjälp att etablera sig genom professor Eiríkur Rögnvaldsson, som börjat ta upp pronomenet när han undervisar i isländsk grammatik.

Efter debatten om hen i Sverige har liknande diskussioner uppstått i flera grannländer. I norskan har hen börjat användas som könsneutralt pronomen. I danskan används høn. Inget av dem är dock ännu lika etablerat som hen i svenskan.

Även på Island finns det personer som efterlyser ett könsneutralt pronomen som komplement till hann och hún. Det går visserligen att använda það (’det, den, han, hon’), men det har inte vunnit acceptans som könsneutralt pronomen hos transpersoner. Anledningen är att það förknippas med saker och inte med personer.

I stället har hán börjat användas som pronomen för personer som varken betraktar sig som män eller kvinnor. Andra förslag som förekommit i diskussionerna var och . Uppslutningen var dock störst bakom hán eftersom det ansågs stå mitt emellan hann och hún.

Än så länge är hán mycket sällsynt i allmänspråket. Inom hbtq-kretsar är pronomenet däremot ganska etablerat. En som kan ge hán ytterligare spridning är Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands i Reykjavík (bilden). Under våren börjar han ta upp hán när han undervisar i isländsk grammatik.

Valet av hán är dock inte självklart för alla. Pronomenet böjs hán i ackusativ, háni i dativ och háns i genitiv. Somliga tycker att det är en böjning som har tydligt maskulina drag.

En av dem är Baldur Sigurðsson, som är docent i isländska vid Háskóli Íslands. I en diskussion på Facebook argumenterar han i stället för som könsneutralt pronomen. Det skulle kunna böjas enligt samma mönster som þú (’du’), alltså , hig, hér och hín jämfört med þú, þig, þér och þín. Han anser att en sådan böjning vore lämpligast eftersom den inte skulle kunna föra tankarna till annat än det könsneutrala þú.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Fössari är årets ord på Island 2015. Ordet röstades fram av allmänheten i public service-bolaget RÚV:s regi. Fössari (’fredagsöl, fredagsfest, fredagskänsla’) är en kortform för föstudagur (’fredag’) som de senaste åren blivit vanlig i ungdomsspråket. Ordet förekommer också flitigt i det som kallas tístlenska, alltså den isländska som används på mikrobloggen Twitter.

Fössari är ett ord med flera betydelser. Gemensamt är att de olika betydelserna är kopplade till fredagen som början på en ledig helg. Fössari kan vara såväl känslan inför helgen som det festande som påbörjas efter jobbet eller skolan på eftermiddagen. Ordet är belagt sedan 2012.

Mer sällsynt är att fössari används i betydelsen ’ljus öl’. Den betydelsen anknyter till flöskudagur (’flaskdag’), en annan vardaglig benämning på fredagen.

Omröstningen arrangerades av RÚV. De tio kandidaterna togs fram av forskningsinstitutet Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum och studentföreningen Mímir. Kriterierna för kandidaterna var att orden skulle vara nya och ha etablerat sig i isländskan under det gångna året. Dessutom skulle de på något sätt känneteckna 2015.

Övriga ord i omröstningen var deilihagkerfi (’delningsekonomi’), dróni (’drönare’), góða fólkið (’det goda folket’), grænkeri (’vegan, vegetarian’), hópfjármögnun (’gruppfinansiering, gräsrotsfinansiering’), lundabúð (’souvenirbutik’), matarsóun (’matslöseri’), núvitund (’mindfullness’) och rafretta (’e-cigarett’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sex av tio islänningar vill att landets omstridda namnlag ska bli mer tillåtande. Bara två av tio är emot en liberalisering. Det visar en opinionsundersökning beställd av inrikesminister Ólöf Nordal. I höst väntas hon lägga fram ett förslag till en ny namnlag.

De senaste åren har den isländska namnlagen blivit allt mer ifrågasatt. Vid tre tillfällen har den utmanats i domstol, och vid samtliga tre tillfällen har staten förlorat. Medierna har också berättat om medborgare som inte kan resa utomlands eftersom de saknar av myndigheterna godkända förnamn, och därför inte kan få något pass.

Under sommaren har dessutom två låtar som sågar namnlagen jäms med fotknölarna, Pollapönks Mannanafnalagið och Jón Gnarr och Memfismafíans Mannanafnanefnd, spelats flitigt.

Inrikesminister Ólöf Nordal vill själv avskaffa namnlagen helt och hållet. Hon anser att det är föräldrarnas sak att avgöra vad deras barn ska heta. Ett sådant förslag har tidigare lagts i alltinget, den isländska riksdagen, av liberala Ljus framtid.

Men det är inte troligt att Ólöf Nordal väljer en så radikal väg. I stället är det sannolikt att myndigheterna alltjämt kommer att ha möjlighet att stoppa namn som kan uppfattas som kränkande eller stötande. Den nya lagen väntas också slopa alla hinder för föräldrar med andra modersmål än isländska att ge barnen namn från dessa språk.

Stödet för en liberalisering av namnlagen är starkt. Hela 60 procent vill se en mer tillåtande namnlag. Bara 20 procent motsätter sig en liberalisering, medan 19 procent varken är för eller emot en sådan utveckling.

Däremot säger 76 procent att det bör finnas ett regelverk för vilka namn som är tillåtna. Bara 24 procent vill släppa namngivningen helt fri.

Deltagarna fick också möjlighet att nämna vad de ansåg vara viktigast med en ny namnlag. Där uppgav flest att namn som kan uppfattas som nedsättande bör kunna stoppas. Näst högst prioritet gavs till att namn ska vara anpassade till isländskans grammatik, som att kunna böjas i samtliga kasus.

Anders

Foto: Thinkstock

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - isländska