AI tolkar Astrid

Text:

”Lindgrens eget rövarspråk.” Så kallar litteraturvetaren Malin Nauwerck de stenograferade originalmanuskript som ligger till grund för Astrid Lindgrens böcker om Bröderna Lejonhjärta, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och de andra klassiska sagofigurerna.

Malin Nauwerck är en av flera forskare i projektet ”Astrid Lindgren-koden”, som nu ska knäcka innehållet i 670 bevarade stenogramblock, med långa och svårtydda bearbetningar av Lindgrens verk. På så sätt hoppas man få en unik inblick i hennes kreativa process. Materialet finns på Kungliga biblioteket och Svenska barnboksinstitutet, och har hittills legat orört av forskare.

Astrid Lindgren stenograferade i Melins system, som bygger på fonetiskt tecknade ordbilder. I Forskning & Framsteg berättar Malin Nauwerck att det skulle krävas många stenografer – under väldigt lång tid – för att skriva manusen i klartext. Därför tar man nu också hjälp av artificiell intelligens, AI. Volontärer som kan stenografi ”läser inskannade sidor ur manuskriptet, gör rutor kring enskilda ord och anger vad det står i klartext. Sidan läses in i en dator igen, som kopplar ordbilderna i rutorna till orden i klartext.”

Men inte bara Astrid Lindgrens språk kan bli läsbart med hjälp av den artificiella intelligensen. En AI-modell har nu också tagits fram för att man automatiskt ska kunna tolka språk som inte längre talas någonstans. Forskare vid amerikanska MIT utvecklar en algoritm som har visat sig kunna avkoda utdöda språk. Algoritmen bygger på kunskap om hur språkutveckling sker historiskt. Språkljud försvinner till exempel sällan, utan utvecklas i stället i enlighet med vissa ”ljudlagar”. Målet är att modellen ska kunna dechiffrera utdöda språk i skrifter som hittills inte har kunnat uttolkas.

Forskare talar om att vi står inför en AI-revolution. Nya, kraftfulla modeller för språkanalys har gjort datorerna bättre på att förstå både text och tal. I Språktidningen 1/2021 skriver Marie Alpman om tekniken som används i allt från röstassistenten i den smarta mobilen till att avgöra skribentens kön och politiska åskådning samt för hjälpa läkare att ställa rätt diagnos.

I Språktidningen 2/2021 kan du läsa mer om stenografi!

Maria

Beställ Språktidningen!
Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

Foto: Wikimedia