Questions & answers

I Språktidningen svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet, Uppsala universitet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Svärson täcker upp för president

    Fråga: 
    I en intervju med Donald Trumps svärson Jared Kushner för klarade han sin starka ställning hos presidenten med He knows I’ve had his back. Vad menade han?
    Sverker
    Svar: 
    Uttrycket have someone’s back dök upp i amerikansk engelska omkring 2000 i betydelsen ’täcka upp för någon, skydda någon’, och används både bildligt och bokstavligt. Tidigare fanns cover someone’s back och det informella cover someone’s ass med liknande betydelse.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • En oemotståndlig krasch för ögonen

    Fråga: 
    Prins Andrew intervjuades nyligen av BBC för att han skulle reda ut sitt samröre med den sexbrottsdömde mångmiljonären Jeffrey Epstein. Intervjun beskrevs allmänt i brittiska medier som a car crash. Vad är ursprunget till det ordvalet?
    Agnes
    Svar: 
    I brittisk engelska använder man ibland car crash för att beskriva något, ofta tv-program som är katastrofalt dåliga eller pinsamma. I amerikansk engelska använder man i motsvarande betydelse i stället ofta train wreck. Ett par exempel visar att användningen av båda uttrycken har sin grund i att man inte kan sluta titta på katastrofsituationer: It was a bit like car-crash TV; you know it’s going to end badly, but just can’t tear yourself away; You can’t look away – it’s like watching a train wreck.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Plats nämns ofta vid toalettbesök

    Fråga: 
    I Språktidningen 8/2019 kunde man läsa om vad svenskar säger när de ska gå på toaletten. Engelsktalande verkar ibland bli smått förskräckta när de hör hur svenskar uttrycker sig. Hur ursäktar man sig i Storbritannien och USA?
    Lotti
    Svar: 
    Engelsktalandes språkbruk verkar faktiskt inte skilja sig särskilt mycket från svensktalandes. Enligt en studie om the bathroom formula, det vill säga fraser man yttrar när man ska gå på toaletten, är det vanligaste att man nämner platsen: I have to go to the bathroom; I’m gonna go to the loo. Amerikaner föredrar att kalla platsen för bathroom eller, i offentliga miljöer, det något vilseledande restroom, medan britter använder toilet eller loo.Åtminstone i informella sammanhang är det näst vanligaste något förvånande att säga vad man tänker göra: I’m gonna go pee. Mer kreativa exempel som I’ll make a pit stop here eller I’ve got to wash my face är ovanliga. Ofta följer ingen respons, vilket förmodligen hör samman med önskan att sköta det hela så diskret som möjligt.Av svaren som förekommer är det vanligaste att man ger en kort bekräftelse, som okay, men man kan råka ut för mer skämtsamma alternativ:– I got to go pee.– Remember to wash your hands, I’ll be listening.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Flera sätt för flera nollor

    Fråga: 
    Vad är pluralformen för zero, ’noll’, på engelska – zeros eller zeroes?
    ​​​​​​​Kenneth
    Svar: 
    Oxford English dictionary anger bara zeroes men båda förekommer: It’s something to do with zeroes and ones; I thought it was all about zeros and ones.I både brittisk och amerikansk engelska dominerar zeros, alltså den form som inte nämns i ordboken.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Vardagligt uttryck för dåligt rykte

    Fråga: 
    Hur ligger det till med bad rap och bad rep? Finns båda uttrycken och i så fall betyder de samma sak?
    Medea
    Svar: 
    Bad rap är ett mestadels nordamerikanskt vardagligt uttryck som betyder ’dåligt rykte’. Rap här kommer av rap sheet, en persons brottsregister. Bad rep är en senare variant med samma betydelse, där rep tolkas som en förkortning av reputation. Man ser också ibland den felaktiga stavningen bad wrap, som dock bygger på ett missförstånd.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Brexit som ett sätt att skada sig själv

    Fråga: 
    I samband med brexit brukar man på svenska ibland skämtsamt tala om självskadebeteende. Säger man så även på engelska?
    Sven
    Svar: 
    Medicinskt är termen self-harming behaviour eller deliberate self harm, DSH. Båda används även bildligt: Driven by a self-harming compulsion, I listen closely to analysis and dissent (ur Ian McEwans roman Nutshell); I see Brexit as a societal version of self-harm.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Svenskar skapar sin egen engelska

    Fråga: 
    När svenskar talar engelska känns det som om de använder verbet fix på annat sätt än vad engelsktalande gör. Kan ni reda ut begreppen?
    Youri
    Svar: 
    Infödda engelsktalare använder oftast fix med objekten it och problem i betydelsen ’lösa’: OK, we got a problem here. We need to fix it; Attempts to fix the problem proved fruitless. I vår databas med engelska skriven av svenskar hittar vi dessa betydelser och även andra som förekommer hos engelsktalande, till exempel ’tillaga’: I fixed some food. Men vi hittar, som du noterat, också mer oväntade användningar. Till dessa hör ’ordna’: I had to fix several things on my own, ’klara av’: I get a little psyched to fix the day, och ’göra i ordning’: I fixed my nails. Detta är ett intressant exempel på hur ord kan ändra betydelser när de används av andraspråkstalare.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Versaler vanligare i engelska rubriker

    Fråga: 
    Jag undrar hur det är mest korrekt att skriva på engelska: Master Classes, Master classes, Masterclasses?
    Josefine
    Svar: 
    I löpande text skriver man normalt masterclasses eller master classes. I rubriker, listor etcetera kan man skriva antingen Masterclasses, Master classes eller Master Classes. Det är ju vanligare i engelska än i svenska att använda versaler på alla de viktiga orden i en rubrik. När det gäller särskrivning eller hopskrivning föredrar amerikanska skribenter master class, medan man i Storbritannien och dess gamla kolonier lutar mer åt hopskrivning i ett ord, masterclass.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Engelska gjorde oss framåtlutade

    Fråga: 
    I Sommar i P1 hörde jag Jill Johnson säga att hon var framåtlutad i betydelsen ’energisk’. Finns motsvarande uttryck på engelska? Det kanske kommer därifrån?
    Jim
    Svar: 
    Adjektivet forward-leaning/forward leaning i betydelsen ’energisk’, ’framåtsyftande’, ’på’, dök upp i främst amerikansk engelska under 2000-talet: And in some areas he has asked me to play a more forward-leaning role, så det svenska framåtlutad med samma betydelse är förmodligen ett översättningslån. Motsatsen, laid-back/laid back ’tillbakalutad’, har några fler år på nacken; det blev populärt på 1980-talet.
    Hans Lindquist, Malmö universitet
  • Jimmies ögonblick har engelsk rot

    Fråga: 
    I en kritiserad ledarartikel i Göteborgs-Posten beskrev en skribent hur hon hade ett ”Jimmie moment” när hon inte hittade köttbullar i en svensk matbutik vars ägare hade bakgrund i en annan kultur. Ursprungsdefinitionen av frasen verkar vara ”ögonblicket när man slås av tanken att ’Nästa gång röstar jag på Jimmie [Åkesson]!’”. Konstruktionen är tydligen från början engelsk, stämmer det?
    Radowan
    Svar: 
    Ett av de tidigaste engelska beläggen är Kodak moment, som användes i reklamkampanjer för att beskriva ögonblick som är värda att bevara i fotografier. Konstruktionen [namn] + moment definieras av Oxford English dictionary övergripande som ’en kort period som kännetecknas av någon aspekt av det modifierande ordet’. Denna betydelseram har möjliggjort den stora produktivitet och uppfinningsrikedom som konstruktionen uppvisar. Bland de mest frekventa uttrycken finns Sputnik moment, ’när ett land inser att man måste satsa mer på forskning och utbildning för att komma ikapp’, Cinderella moment, ’när ens potential plötsligt uppmärksammas’, och Hollywood moment, ’en dramatisk verklig händelse som skulle kunna ha utspelats på film’. 
    Magnus Levin,  Linnéuniversitetet

Sidor