Urbanisering gav fler fasta namn

Fråga:

Namnskicket i Sverige verkar ha förändrats runt 1880-talet. När jag släktforskade för några år sedan slog det mig att mina anfäder bytte från namn som Bengtsdotter och Svensson (patronymikon, alltså namn som visar härkomst på faderns sida) till tagna namn som Ehlin ungefär vid denna tid. Stämmer det? I så fall, vad var för­kla­ringen till föränd­ringen? Har det med industria­liseringen att göra? En ny själv­medvetenhet hos folk?

Bengt

Svar:

Som du skriver förändrades släktnamnsskicket successivt under 1800-talet. Detta skedde i olika takt på landsbygden och i städerna och även i olika samhälls­klasser.
Det är svårt att veta varför en viss individ valde ett visst släktnamn när man frångick det tidigare bruket med patronymikon (fadersnamn), men ofta hängde valet av namn ihop med den plats man kom från eller bodde på. Kanske kom man i fallet Ehlin från någon ort, by eller gård vars namn började på El-?
Urbaniseringen, som var en följd av industrialiseringen, är en av anledningarna till att man började övergå till fasta efternamn. 1901 kom Sveriges första släktnamnsförordning. Det var den första formella regleringen av ­allmänhetens efternamnsbruk.
Vid 1900-­talets början bar en stor del av befolkningen fort­farande patronymikon, men systemet hade börjat ­förändras. I släktnamns­förordningen fastslogs att alla skulle bära fasta, ärftliga släktnamn, det vill säga inte längre patronymikon som växlade mellan genera­tionerna.

Daniel Solling, Institutet för språk och folkminnen