Svensk Fredag har ofta tyskt påbrå
Det medeltida binamnet Fredag/Freitag brukar man i allmänhet anse vara tyskt. Finns det belägg för att det i Sverige förekommit inhemska, svenska personer som har hetat Fredag på medeltiden eller 1500-talet?
Vårt äldsta belägg för binamnet Fredagh är Willekinus Vridach från Visby 1319. Som du påpekar är det mest belägg på personer som verkar vara tyskar eller av tyskt påbrå som har detta binamn i Sverige på medeltiden. Den ende som möjligen avviker från detta är Per Ericsson Fredag som finns belagd 1516–24 och som var bosatt i Östra kvarteret i Stockholm. 1521 nämns en Per Fredagh som sjörövare, för vilken hövitsmannen på Kastelholms slott på Åland varnas.
Senare under 1500-talet finns en handfull personer med binamnet Fredagh belagda på den uppländska landsbygden, i Frötuna, Länna, Rasbokils och Vätö socknar. Dessutom finns namnet under 1500-talet belagt en gång från vardera Hälsingland, Nyköping och Stockholm.
Binamnet Fredagh verkar sålunda i Sverige under medeltiden, åtminstone fram till 1500-talets början, bäras av tyskar eller personer av tyskt påbrå och med koppling till städer. Under 1500-talet verkar namnet dock inte längre bara bäras av tyskar och deras ättlingar och det finns dessutom belagt även på landsbygden.
Daniel Solling, Institutet för språk och folkminnen
