Språkfrågor

Uttryck som även kan vara positivt

Vi har haft en diskussion på jobbet om stand to; har detta uttryck endast negativa konnotationer? Det exempel vi pratade om specifikt är stand to lose.

Kusligt om saker och personer

Creepy och spooky har väldigt lika betydelse i mina öron, men jag har hört att man ska undvika att använda creepy. Stämmer detta?

När torsdagen är som en fredag

Ibland är fredagen en ledig dag, så att torsdagen är den sista arbetsdagen på veckan. Är det rätt att kalla en sådan torsdag torsdag-fredag eller fredag-torsdag? Torsdagen blir ju som en fredag i och med att det är den sista arbetsdagen innan helgen. Jag hävdar fredag-torsdag, eftersom fredag används som ett beskrivande ord för torsdagen.

Lycka kan vara något instängt

Jag håller på att skriva en bok om gamla Torslanda och har då stött på något som heter Lycka, nämligen Gabriels Lycka och Benjamins Lycka. Många gamla bybor menar att detta lycka kommer från ordet lucka. De menar att den lilla åkermarken är en lucka mellan de större böndernas sammanhängande åkermarker. Är det riktigt?

Fler har vänner i när och fjärran

Vår språkintresserade familj hade i går en diskussion om frasen när och fjärran. Jag (som är född på 1960-talet) menar att frasen kan ha prepositionerna från eller i framför, beroende på sammanhanget. Min pappa (som är född på 1930-talet) värjde sig mot uttrycket i när. Har bruket av denna fras förändrats? Eller har jag fel i att det i dag går att säga att någon har vänner i när och fjärran?

Ett inte gör inte att ironin upphör

Är ironi alltid att säga den exakta motsatsen till vad man menar eller räcker det att det har en annan mening än det som sägs?

Betydelsen gör att vissa väljer plural

Ibland hör man engelsmän använda pluralform på verbet när subjektet är singular men betecknar ett kollektiv, typ Tottenham haven’t won in two weeks. Var det samma med svenskan när vi böjde verb efter subjekt, att man kunde böja lite efter känsla?

Dammsuga bryter mot mönstret

Namnen på apparaterna gräsklippare och dammsugare har samma struktur. Man säger klippa gräs och dammsuga, men däremot inte gräsklippa eller suga damm – vad är skälet till skillnaden?

Gårdsnamn kan ha klampat fram

I Venjans socken i Dalarna finns en gårdsklase som redan på 1600-talet finns omnämnd som Bunsa. Detta gårdsnamn är ett av de äldsta i Venjan, men har ingen känd tolkning. Jag menar att det kan komma av fornsvenska bussar för ’morsk; fetlagd’. Har ni några idéer eller tankar om detta?

Fransk mitt blev svensk miljö

Varför har vi i svenskan anammat det franska ordet milieu för att beskriva vår omvärld, det vill säga vår miljö? Fransmännen själva använder ju ordet environnement för samma sak och milieu används för att utrycka att något är i mitten av något.

Populärt uttryck är en felstavning

Före valet i Israel läste jag på Twitter att ”Netanyahu is a shoe-in for re-election”. Vad betyder uttrycket och varifrån kommer det?

Varma servetter blev sin motsats

Varifrån kommer uttrycken att få sina fiskar varma och att mötas av varma servetter? Två egendomliga uttryck, som båda har en olycksbådande innebörd.

Dialektord utan tysk inspiration

Av bekanta i norra Västerbotten har jag fått veta att ordet annvara har en liknande innebörd som det engelska mindful. Nu är jag nyfiken på ursprunget – kan det vara samma som det ålderdomliga svenska uttrycket antvarda?

Inte ett dugg hör ihop med duggregn

Vi var ute och promenerade när det började regna, ett snällt litet duggregn. Just då duggregnade det alltså, men alldeles innan regnade det inte ett dugg. Är det samma dugg och varifrån kommer ordet?