Grannarna känner inte till ordet lagna

Fråga:

Jag undrar över ett ord som jag använt inom familjen i över 60 år, men som jag nyligen upptäckte var helt okänt i granngårdarna. Kan det vara ett lånord, till exempel från någon av grannsocknarna? Själv kommer jag från Österfärnebo, men släkten har sina rötter i Hedesunda och Årsunda i södra Gästrikland.

När jag ska ut på åkrarna för att göra ett stängsel åt korna, det vill säga en inhägnad, så brukar jag säga att jag ska lagna (med ng-ljud) åt korna. Stängslet brukar jag kalla lagningen (med ng-ljud även på första g:et).

Det skulle vara intressant att få höra om verbet lagna och substantivet lagning i de betydelser jag beskrivit är vår släkts egna konstruktioner eller om de finns belagda någonstans i vårt rike.

Lars-Ove

Svar:

Orden du söker finns i dialekterna även om de inte verkar ha varit så vanligt förekommande. Med tanke på den begränsade utbredningen kan jag absolut se hur dina grannar inte känner till dem – du verkar själv ha fått dem från Årsunda!

I vår största dialektordsamling Ordbok över Sveriges dialekter, som är uppbyggd av flera miljoner lappar med dialektord, finns endast ett fåtal belägg på substantivet lagn i betydelsen ’stängsel’. Beläggen kommer från Rättviks socken i Dalarna och Årsunda socken i Gästrikland.

Verbet lagna i betydelsen ’hägna in’ har vi lite fler belägg på. De kommer från Rättviks socken i Dalarna (’tråckla, uppsätta en tillfällig gärdesgård’), Årsunda socken i Gästrikland (’göra ett lagn; inhägna ett område med lagn’) samt Östervåla socken (’uppföra ett enkelt stängsel’), Nora socken (’man satte upp ett stängsel för kreaturen’) och Harbo socken (’gärda in’) i Uppland.

Slutligen har vi så substantivet lagning/langning. Här har vi enbart belägg från Leksands socken i Dalarna (’inhägnad’) samt Östervåla socken (’enklare tillfälligt stängsel’) och Harbo socken i Uppland (’gles gärdesgård af parallella stänger’).

Lovisa Alvtörn, Institutet för språk och folkminnen