Bredd och brädd blandas ofta ihop
I dagens tidning skriver en kritiker att huvudrollsinnehavaren i en film fyller sin roll till bredden. I en bok läser jag om en tvättmaskin som fylls till bredden, och i nästa bok är det en återvinningstunna som likaledes fylls till bredden. Är detta obildning eller är jag ute på djupt vatten? Min inneboende språkpolis är fylld till brädden av olust.
Tommy
Du har rätt, åtminstone om man ser till ordens traditionella användning. Vi skriver till exempel i Frågelådan på vår webbplats: ”Det heter fylld till brädden. Brädd betyder ’kant, rand’, och uttrycket innebär ju att något är fyllt till kanten. Bredd är ett annat ord, som betyder ’utsträckning på tvären’.”
Men i bruket, inklusive i medietexter, är fylld/fyllt till bredden lika vanligt, ja till och med lite vanligare, än fylld/fyllt till brädden. Det kan finnas flera skäl till denna sammanblandning av orden:
- De uttalas i regel likadant, vilket gör dem svåra att skilja åt.
- Människor känner inte till ordet brädd och dess ursprung längre.
- I definitionen av brädd, ’kant(linje) som utgör övre gräns för möjlig utbredning’, finns en betydelsemässig likhet med ordet bredd.
Ordböckers uppgift är att avspegla språkbruket, så det är nog bara en tidsfråga innan stavningsformen bredd där kommer att anges bredvid den traditionella formen brädd.
Ola Karlsson, Språkrådet
