Vem äger ordet barista?
Det går att lägga beslag på ett ord. Åtminstone om det ingår i ett varumärke. Företaget United food hade kunnat bli svensk ägare till varumärket Barista, om bolaget bara hade varit piggt nog att använda det lite tidigare. Det visar en dom vid Stockholms tingsrätt, daterad sista mars i år.
Ett ord kan registreras som varumärke via Patent- och registreringsverket (PRV). Men ordet får inte vara för allmänt känt, och det får inte uppfattas som en beskrivning av de varor och tjänster som varumärket används för. Ett tecken på det är att ordet står med i Svenska Akademiens ordlista (SAOL).
Barista är ett italienskt ord som betyder ’bartender’. I Sverige har det kommit att stå för någon som är expert på att göra kaffe med en espressobryggare. År 2000 var det inte särskilt många som visste det. Ordet fanns heller inte med i SAOL, så United foods registrering av varumärket Barista gick igenom.
Sex år senare tyckte ett annat företag, BFT coffee, att Barista var ett lämpligt namn på en kaffeservering. De ansökte därför om att få registrera sitt varumärke Barista fair trade coffee. United food invände och fallet hamnade i domstol.
BFT coffee hävdade att ordet barista förlorat sin ”särskiljningsförmåga” och blivit en ”allmän beteckning för tjänsten utskänkning av mat och dryck”. År 2007 blev ordet även utsett till ”årets nyord” av Språkrådet. Fritt fram för ytterligare registrering, kunde tyckas.
Men tingsrätten gick på United foods linje och menade att svensken i gemen ännu inte förknippar ordet barista med ett ställe där man kan beställa kaffe med skummad mjölk. Och det finns fortfarande inte med i SAOL.
Ändå fick United food inte ensamrätt till Barista. Företaget hade nämligen dröjt längre än fem år med att använda sig av sitt böndoftande varumärke. Domen har överklagats av United food.
