Tillväxt driver på språkdöd

Stora världsspråk som engelska och kinesiska är motorer som får den globala språkdöden att accelerera.

För att kunna klättra på samhällsstegen är det ofta viktigt att behärska stora språk. Därmed blir konsekvensen av ekonomisk tillväxt utbredd språkdöd. Bakom den slutsatsen ligger forskare i zoologi, biologi och ekologi.

Forskarna har använt samma metoder för att identifiera hotade språk som används för att ringa in utrotningshotade djur.

I dag är många av världens omkring 7 000 språk på väg att tyna bort. I snitt försvinner ett språk varannan vecka. Kännetecken för dessa språk är, enligt forskargruppen, att de talas av ett litet antal personer inom ett begränsat geografiskt område. Detta område genomgår typiskt en samhällsförändring, som får antalet talare att minska.

När forskarna väl hade identifierat språk i farozonen världen över, jämfördes språksituationen med bruttonationalprodukten. De fann då en tydlig koppling mellan språkdöd och ekonomiskt välstånd.

Förklaringen till sambandet kan vara att ett enda språk ofta är dominerande i ett samhälle. För att bli ekonomiskt framgångsrik är det nödvändigt att behärska detta språk, annars riskerar dörrarna till utbildning, jobb och förtroendeuppdrag att slås igen.

Eftersom ekonomisk tillväxt är mest framträdande i högutvecklade länder, är det också där som de små språken dör ut snabbast. Sådana områden är norra Australien, nordvästra USA och Kanada, där ett stort antal språk är hotade. Lika kritiska situationer väntas också uppstå i Brasilien och Nepal.