Svenska ord erövrar världsspråk

Min mor skrev ett sms på serbokroatiska till sin syster i Bosnien: Hoces da kupim Bobi jedan keps? Det betyder: ’Ska jag köpa en keps till Bobo?’ Till svar fick hon från Bosnien: Mi neznamo staje keps, ’Vi vet inte vad en keps är’.
Mor hade utan att tänka på det använt ett – numera – svenskt ord i en serbokroatisk mening, ett ord som var främmande för hennes syster och för de flesta som talar serbrokroatiska. Åtminstone än så länge.

När jag var på besök hos en vän från Chile kom hans mamma in i rummet och frågade mig: Quieres comer korvo? De första två orden är kända, de betyder ’vill du äta?’ Men vad var det egentligen som hon ville bjuda på? Korv? Jag blev konfunderad eftersom denna maträtt på spanska heter antingen salsicha, salsichón, chorizo eller perrito caliente (’het hund’ eller ’hot dog’ på engelska). Men korvo? I spansk grammatik är det brukligt att substantiven slutar på bokstäverna a (femininum) eller o (maskulinum) för att bestämma ordets genus. Även om det stod klart att korvo var maskulint så var det någonting helt nytt. Dock är det långt ifrån unikt.
Liksom korvo är tillbaquiarse ett nytt svenskt lånord i spanskan. Tillbaquiarse är ett reflexivt verb, och sådana är inte ovanliga i det spanska språket. Maquillarse, ’sminka sig’, är ett reflexivt verb. Maquillar betecknar själva sminkningsprocessen: ’att sminka’. Tillägget se indikerar att det är en handling riktad mot ett subjekt, precis som sig i svenskans ’sminka sig’. Inga konstigheter där. Men sedan har vi tillbaquiarse.
På spanska kan man nu säga följande: Me voy a tillbaquiarme, vilket betyder ’jag kommer tillbaka mig’. Om en grupp människor beter sig på detta vis säger man: Nosotros vamos a tillbaquiarmos. Översatt till svenska: ’Vi ska tillbaka oss’. Och det är det man gör. Man tillbakar sig, till exempel från punkten A tillbaka till en hypotetisk kafeteria.

Men spanska och serbokroatiska är inte de enda språken med svenska lån. Om man på kurdiska vill berätta för någon att man under gårdagen gick till skolan säger man az duhu cum skolane. Kurdiskans ordkonstellation blir direkt översatt till svenska ’jag i går gick till skolan’, och suffixet e är tillagt för att beteckna genus. Träffar man en människa som man tycker är vacker kan man på kurdiska säga tu pir fini som direkt översatt till svenska blir ’du mycket fin’.
Om man har råkat tappa bort sin tandborste och man talar persiska kan man fråga: Tandborsteye manå didi? Betydelsen blir direkt översatt till svenska: ’Tandborsten min såg du?’
Romani är storslaget till sin uppbyggnad, besläktat med hindi och sanskrit, och har en rik kulturhistoria. På detta språk kan man numera högtidligt proklamera: Ka dza te förfestina amen eller ’vi ska förfesta’. Om du är osäker på huruvida du har sagt hej då till en turkisk vän i Sverige kan du fråga denna: hejdålashm?sh m?yd?k? Detta långa turkiska ord betyder ’sa vi hej då till varandra?’ Arabiskans bel helgat betyder ’på helgerna’ och kan användas när man talar om just veckosluten. Vill man på arabiska föreslå en fika kan man säga imshi neroh en-fay-ek, som betyder ’vi går och fikar’.

Samtliga språk i dagens Sverige tycks ha lånat svenska ord som de böjer på sitt eget vis. Till­baquiarse med flera ger en fingervisning om den språkliga dynamiken i varje invandrarhem.
Svenskan är förstås fullt av ord som lämpar sig bättre för att beskriva just fenomen i Sverige.
På serbokroatiska finns exempelvis inte något ord som är adekvat nog att förklara vad som skett när man har klarat ett prov. Alla motsvarigheter blir krångliga halvmesyrer i jämförelse med det lättfattliga klara. Föga förvånande har vi därför tagit upp detta ord i serbokroatiskan. Men vi har sannerligen låtit det genomgå en stor grammatisk förändring värdig ordets praktfullhet:
Ja se klaram – ’jag klarar mig’
Ti se klaras – ’du klarar dig’
Mi se klara mo – ’vi klarar oss’
On se klara – ’han klarar sig’
Jesil se on klarao? – ’har han klarat sig?’
Jeli se ona klarala? – ’har hon klarat sig?’
Hoces li se klarati? – ’kommer du att klara dig?’
Tydligt är att ordet klara befinner sig på en hög grammatisk nivå. Som framgår av exemplet sker tempus- och genusförändringar beroende på hur man använder ordet på serbokroatiska.
Svenskan är i allra högsta grad ett levande språk som till och med kan fungera som en respirator för främmande tungor i andnöd. Den fyller i luckor där dessa kommer till korta. Men det händer än så länge bara i Sverige, i invandringens kölvatten. Utan detta mångkulturella möte på hemmaplan skulle ingen någonsin av misstag ha skrivit ordet keps i en serbokroatisk mening. Ingen spansk kock skulle lägga till korvo på menyn. En turk skulle aldrig ha sagt hejdålashmish miydik till en annan.
På detta vis lever svenskan vidare i andra tungomål, åtminstone lokalt och just nu.