Sonfjället ingen solskenshistoria

Härjedalens kommun har länge kämpat för att få stavningen ändrad. Men utredningen om ortnamnets ursprung har inte gett några entydiga svar. I 1922 års utgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok ges det fornvästnordiska sunna som en tänkbar förklaring till förleden son i Sonfjället. Den teorin har senare förkastats eftersom härledningen till sunna inte är förenlig med hur förleden uttalas på den lokala dialekten: /sôna/.

Lantmäteriet höll länge fast vid Sånfjället, eftersom skrivsättet bättre motsvarade hur ortnamnet uttalas utom möjligen i just Härjedalen. Båda stavningarna har också använts parallellt: Sonfjället har dominerat lokalt och Sånfjället officiellt.

Svante Strandberg, professor emeritus i nordiska språk, fick  i uppdrag att utreda ortnamnets ursprung. Att det visade sig vara osäkert talade alltså till härjedalingarnas fördel. Vokalljudet i förleden ligger i den lokala dialekten mitt emellan å och o, vilket gör bägge till acceptabla stavningar. Även Riksantikvarieämbetet och Institutet för språk och folkminnen ställde sig bakom en förändring av stavningen. Så när solen går upp över Härjedalen skiner den över Sonfjället.