Oklart vad som är klart i EU

Det svenska så kallade klarspråket fungerar inte på EU-nivå. Det menar Saga Bendegard, språkvetare vid Uppsala universitet. Därför måste rekommendationerna för begripligt språk i EU uppdateras.

I Sverige innebär klarspråk bland annat att offentliga texter ska vara tydligt skrivna och begripliga för mottagaren. I EU har begreppet fått en annan innebörd. Det viktigaste där är att texten har flyt och är idiomatisk, det vill säga typisk för det språk den är skriven på.

I sin avhandling har Saga Bendegard studerat översättningen till svenska av de lagtexter som skickas mellan EU-kommissionen, rådet och parlamentet. Genom att analysera översättningarna har hon undersökt hur klarspråksreglerna efterföljs i EU.

Det visade sig att översättarna eftersträvade klarspråk, men att det var omöjligt för dem att anpassa sina texter till en svensk läsare, bland annat eftersom EU-texter inte får innehålla svenska referenser. En engelsk term som legal representation kunde exempelvis inte översättas med ’god man’ eftersom god man bara hör hemma i svenskt rättsspråk.

– Översättarna är solidariska med den svenska klarspråksidén i teorin, men det är svårt att omsätta den i praktiken. Rekommendationerna skulle därför behöva nyanseras och uppdateras för användning inom EU, säger Saga Bendegard.