Har orden makt att påverka konjunkturen?

”Skitår”, sade tidigare arbetsmarknadsminister Sven Otto  Littorin. Han syftade på både 2009 och 2010. Och det blev skitår.  Eller? Har ett ord sådan makt att påverka skeenden, tankar och handlingar, att dess innebörd blir en självuppfyllande profetia? För Littorin själv verkar det ha skitit sig i vissa avseenden, men hur är det för oss andra?

Under ett dygn i somras manade staden Cork, Irland, sina invånare att inte yttra the r-word, ’r-ordet’, det vill säga recession, ’lågkonjunktur’. Ett påbud undertecknades av borgmästare Dara Murphy för att göra uppmaningen officiell. Medborgarna uppmuntrades att stryka r-ordet från mejlen, undvika det på arbetsplatsen och i samtalen vid matbordet.

Idén till ”förbudet” kom ursprungligen från ett danskt konstnärskollektiv. Borgmästaren hakade på. Han tyckte att det var ett ”underbart initiativ till positivt tänkande, en sorts markering av en vändpunkt för ekonomin. Medborgarna fick hitta på gladare omskrivningar, som pre-boom.

Dessvärre verkar idén med att förbjuda recession som ord inte ha haft någon vidare effekt på själva fenomenet. Irlands budgetunderskott har fortsatt att öka och är nu gigantiskt.

Sveriges ekonomi, å sin sida, verkar hämta sig i god takt efter krisen. Statsskulden minskar stadigt. Om detta sker trots – eller kanske tack vare – Sven Otto Littorins uttalade ”skitår” är svårt att veta. Det finns uppenbarligen makter som inte ens ord kan rå på.