En kaffe med språk, tack!

Det är tisdag, och ryska, spanska, franska, italienska och nederländska står på menyn. Flaggor står utställda på borden. Kön ringlar sig lång framför kafédisken.

Folk skyndar in från spöregnet utanför, och servitriserna går runt och skriker ut beställningarna på klassiskt sydeuropeiskt manér. Jag spanar in ett bord nära fönstret med en rysk flagga. Folk i alla åldrar, från en espressodrickande äldre man i mustasch till en tioåring som glupskt äter kakor, har samlats kring bordet.

Olga Karmakova är nöjd. Hon är "språkkoordinator" i ryska, vilket innebär att hon har ryska som modersmål, sitter med vid bordet och får i gång samtalen.

- Jag kom hit till Göteborg i april 2007. Då fanns det inga ryska diskussioner på det här kaféet. Då startade jag ett ryskt bord.
Fler människor kommer och slår sig ner.

- Här pratar vi om allt. Samtalsämnet beror på vilka som kommer hit. Men ofta diskuterar vi ryska uttryck och slang som man aldrig lär sig på universitet.

Språkkaféet har varit i?gång sedan 2004. Idén kläcktes för tretton år sedan i USA av Tonia Tell-Cerexhe.

- Mitt efternamn är katalanskt och belgiskt efter min mor och far. Jag är född i Barcelona, men har bott i USA, Israel och Sverige och pratar fem språk flytande. Jag drömde länge om att starta ett sådant här ställe.

På språkkaféet träffas människor som vill fräscha upp eller utveckla sina språkkunskaper under avslappnade former. Det kan till exempel vara invandrare som vill hålla sitt modersmål vid liv. Det kan vara studenter som söker ett tillfälle att öva ett språk i praktiken. Och det kan vara precis vem som helst som vill tala ett annat språk än svenska en stund.

- Språk har alltid spelat en viktig roll i mitt liv, säger Tonia Tell-Cerexhe.

Hon och hennes väninna tyckte att det var svårt att dejta killar på barer. De ville ha en mer naturlig mötesplats, och tanken på ett internationellt fik med fokus på språk föddes.

Nästan tio år efter att hon fått idén till ett språkkafé flyttade Tonia Tell-Cerexhe till Sverige. Efter lite övertalning lyckades hon få ett banklån. Lokalen valde sig själv. När hon såg att adressen var Esperantoplatsen tvekade hon inte.

- Jag och min svenska man drog i gång verksamheten, och redan från början var jag väldigt fokuserad på just språkdelen. Vi satte ut flaggor från olika länder på borden när vi anordnade språkkvällar.

Men att börja prata med främlingar på främmande språk - är det något som blyga svenskar verkligen klarar av?

- Ja, det funkar faktiskt, säger Tonia Tell-Cerexhe. När jag pratar med svenskar här så säger de att det känns som att vara utomlands. Här finns inget nummerlappssystem som talar om när maten är klar. Personalen går i stället runt och skriker på flera olika språk. Stämningen blir annorlunda och mer internationell. Då vågar svenskarna ta kontakt med andra människor, som de vanligtvis bara gör på semestern.

Språkkvällarna är gratis och fungerar genom att det finns frivilliga språkkoordinatorer vid varje bord.

- Det kan lätt bli konstigt om det sitter fem svenskar kring ett bord och pratar franska. Men sitter det en fransos där börjar svenskarna snart att prata ihjäl sig.

Nyckeln till framgång ligger i att låta samtalen vara helt fria. När några lärare kom och föreslog mer intellektuella diskussionsteman sparkade Tonia Tell-Cerexhe bakut.

- Det är det sista jag vill. Man ska kunna diskutera fotboll, sex eller väder. Det ska vara naturligt.

Språkkaféet har haft mycket kontakt med skolor. Skolklasser kommer och beställer kaffe på tyska. Det har blivit ett uppskattat rollspel.
- Jag pratar fem språk, men jag har alltid haft extremt svårt att lära mig språk i skolan. För att lära sig språket riktigt måste man utsätta sig för situationer där man är tvungen att använda det.

Nu har kaféet funnits i fem år. Vad får folk att komma tillbaka?
- Jag kan stå och prata spanska med en anställd, och sedan vända mig om och skrika franska instruktioner till en annan. Det tror jag gästerna märker. Det handlar ju om möten, om att kunna kommunicera, säger Tonia Tell-Cerexhe.

Det märks också på menyn - spansk varm choklad, kallad suizo, holländsk rabarberpaj, belgiska sötsaker och amerikanska brownies.

- Men det blir svårt när jag vill ha ekologiska produkter och närproducerad mat om jag samtidigt strävar efter en internationell meny. Det är något jag måste bli bättre på.