Danska dialekter dör snabbare
Forskare vid Köpenhamns universitet har nyligen gjort en språkkarta över danskans lokala variationer. Ett trettiotal dialektområden runt om i Danmark har kartlagts. På dialekt.dk kan man få smakprov på målens särart.
– Eftersom vi blir mer och mer rörliga är gränserna mellan olika varianter mycket suddigare i dag än förr, säger språkforskaren Pia Quist på Nordisk forskningsinstitut vid Köpenhamns universitet.
Hon betonar att projektet inte har som mål att bevara dialekterna.
– Den språkliga utvecklingen kan vi inte göra något åt. Men det betyder inte att vi inte ska bry oss om den, säger Pia Quist.
En dialekt existerar på flera språkliga nivåer: grammatik, uttal och ordförråd. Frågan är hur många nivåer som måste föreligga för att det ska vara en dialekt. Nu för tiden talar de allra flesta människor i Danmark ett slags standarddanska.
– Det har tidigare funnits stora olikheter i ordförråd och grammatik, som knappast alls märks längre. Stora regionala skillnader finns inte mer.
Orsaken är att färre bor på landsbygden, och att de allra flesta tar del av städernas masskultur. Pia Quist menar att det talade danska språket har utjämnats snabbare än till exempel svenskan. Det beror inte på att landet är mindre rent geografiskt, som man kanske kan tro.
– Det är svårt att sammanfatta orsakerna eftersom den historiska utvecklingen är så komplex. Men det har till exempel att göra med vårt skriftsystem och med våra attityder till språk och skola.
Ett kriterium på vad som är en dialekt är att det finns en stor medvetenhet om den, och ett annat att dialekten förknippas med vissa grupper. Studier visar att danskarna generellt är negativa till dialekter.
– Visst finns det fortfarande människor som bor kvar hela livet på den plats där de växte upp och därmed talar som man traditionellt gör där. Men vi kan se att ungdomar väldigt sällan tar över den äldre generationens dialekt. Under vissa omständigheter talar ungdomarna dialekt, men inte när de pratar med varandra, säger Pia Quist.
Men dialekt är ju inte bara det som talas av gamla människor utanför de stora städerna. Inom talspråksforskningen omfattar de allra flesta forskare numera synsättet att alla talar dialekt. Unga och gamla människor, såväl på landsbygden som i staden.
I Köpenhamn håller ett nytt slags dialekt på att etablera sig som liknar rinkebysvenskan i Stockholm och rosengårdskan i Malmö. Pia Quist har sysslat mycket med Köpenhamnsdialekter, ungdomsspråk och flerspråkighet. Den så kallade multietnolekten i Köpenhamn talas framför allt av unga människor som har ett annat språk än danska som första språk. Men många andra ungdomar i Köpenhamn känner till den.
– Unga som växer upp i miljöer där invånarna har olika etnisk bakgrund har danska som gemensamt språk. Men det är en danska som ibland skiljer sig från standarddanskan. Den kan inte beskrivas som dåligt förvärvad danska, utan har egna ord och normer för uttal, böjning och ordföljd.
Pia Quist är en av initiativtagarna till webbplatsen dialekt.dk, som har ett klart uttalat språkpolitiskt syfte. Där står följande att läsa:
”Dialekter är en återspegling av vårt samhälle. Vår nuvarande utmaning i Danmark är att integrera det gamla och det nya i ett mångkulturellt nu. I stället för att försöka undvika mångfald kan vi alla lära oss mycket av att öppna våra ögon och öron och försöka öka förståelsen för mångfalden och därför omfatta gamla och nya dialekter och talare av dialekter.”
– Vi vill bidra till att skapa ökad vidsynthet för språklig mångfald. Vi menar att det danska språksamfundet bör öka sin språkliga tolerans och bättre tillgodose den befintliga mångfalden.
