Andraspråk vässar vår moraliska kompass

Skulle du offra ett liv för att rädda fem? Ditt svar kan påverkas av vilket språk du talar.

Den som talar ett annat språk än modersmålet är mindre benägen att ta moraliska beslut grundade i känslor. Genom språket får man en psykologisk distans till beslutet, vilket gör att det blir mer nyttobaserat – utilitaristiskt. Det menar forskare i psykologi vid University of Chicago.

De lät 725 försökspersoner ta ställning till ett klassiskt filosofiskt problem: Tänk dig en tågvagn på drift, som med hög hastighet närmar sig fem personer längre bort på rälsen. De är oförmögna att röra sig. Själv står du på en bro över spåret, och händelsevis bredvid en ovanligt tjock person. Det enda sättet att få stopp på vagnen är att knuffa ner den tjocka på spåret. Hen skulle då gå en säker död till mötes. Vad gör du?

Med ledning av svaren kunde forskarna dra slutsatsen att fler gjorde nyttobaserade bedömningar om problemet presenterades på andraspråket. Då svarade fler att de kunde tänka sig att döda en för att rädda fem. På det egna modersmålet blev man mer tveksam till att påverka ödet genom att själv döda en person.

I ett andra experiment presenterades en annan version av problemet. När tågvagnen kommer rusande mot de fem på rälsen fanns här möjligheten att växla in vagnen på ett annat spår, där den i så fall ”bara” skulle döda en person. Språkvalet föreföll i detta fall inte påverka testpersonernas moraliska beslut; majoriteten var, oavsett språk, inne på den utilitaristiska banan. De föredrog att dra i växelspaken och därigenom offra en till förmån för de andra fem. Detta, tror forskarna, beror på att det är mindre känslomässigt att dra i en spak än att handgripligen knuffa någon.