Alla har rätt till sitt eget äktenskap

I en motion föreslår Moderaterna, Folkpartiet och Centern att homosexuella ska kunna gifta sig från och med den första maj i år. Lagen om registrerat partnerskap slopas och ersätts av en könsneutral äktenskapslag.

Förslaget innebär en ändrad definition av ordet äktenskap i äktenskapsbalken, för att ordet även ska innefatta ett förbund mellan två personer av samma kön. Den nuvarande lydelsen: ”Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar”, ersätts med: ”I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar.”

Vägen till förslaget har kantats av flera års debatt, kompromisser och politiska utspel. Ett tidigare förslag var att i lagstiftningen helt utesluta ordet äktenskap, till förmån för ordet giftermål, något som dock snabbt förkastades. Giftermål avser traditionellt själva vigselakten, inte äktenskapsinstitutionen i sig.

När den nuvarande motionen lades fram i januari, reagerade Kristdemokraternas Göran Hägglund och Stefan Attevall med en artikel på debattsajten Newsmill. De hänvisade till religionsfrihet och menade att staten inte kan ändra definitionen av ett ord hur som helst.

Får ett ord alltså inte ändra betydelse, eller är det bara staten som inte får ändra?

- Alla ord har en betydelsepotential, vilket innebär att de har möjlighet att genomgå en förändring, säger Jens Allwood, professor i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet, som forskat om betydelseförändring.

Ordet äktenskap är utsatt för en begreppsstrid mellan dem som stöder statens nya juridiska definition – som gäller i föslaget till ny lag om könsneutrala äktenskap – och dem som menar att kyrkan har reserverat ordet för föreningen mellan en man och en kvinna. Både den juridiska och den religiösa falangen söker definiera ordet normativt. Men de har olika normer, och eftersom normerna konkurrerar med varandra uppstår oenighet.

Det är en krock mellan religiöst språk och juridiskt fackspråk. I allmänt språkbruk kan ordet definieras på ytterligare sätt. Men krocken behöver inte vara så problematisk.

- Man kan kalla vilken samlevnadsform som helst för äktenskap, säger Åsa Holmér, termexpert vid Terminologicentrum. Men de flesta vet också att det i juridisk mening finns lagar som reglerar vad ett äktenskap är för någonting. Nu förändras kanske den juridiska definitionen, men i allmänt tal får man naturligtvis fortsätta att kalla vilket förhållande som helst för äktenskap.

Jens Allwood menar att det i många fall är helt oproblematiskt med olika definitioner av samma ord. Han jämför vetenskapliga betydelser av ord med allmänspråkliga.

- I fysiken används till exempel ordet kraft på ett helt annat sätt än i allmänspråket. Men en fysiker skulle göra sig lite löjlig genom att säga till dig att du använder ordet felaktigt. På samma sätt skulle det vara ganska meningslöst att påpeka för fysikern att han eller hon använder ordet på ett felaktigt sätt.

Men om vem som helst kan definiera ordet äktenskap, finns det då ingen som har rätt?

- Alla har rätt att definiera ordet, säger Jens Allwood. Därför behöver inte de som är emot den nya äktenskapslagen acceptera att ordet äktenskap får förändrad betydelse. Det som skett nu är ett ”normativt betydelsekrig”, där både staten och de som är emot förändringen av lagen hävdar ordet som sitt. Det kommer inte att förändras efter den första maj. Det som händer då är egentligen bara att ordet äktenskap har fått en ny nyans i sin betydelsepotential.

Vad betyder ordet äktenskap för dig?

Stefan Attevall, ordförande i riksdagens finansutskott och gruppledare för Kristdemokraternas riksdagsgrupp:

Ordet äktenskap är för mig beteckningen på ett förbund mellan en kvinna och en man, och i begreppet ryms ett gemensamt åtagande för varandra i med- och motgång i livet. Kärlek, ansvar, förpliktelse och löften är ord jag förknippar med begreppet.

Åsa Regnér, generalsekreterare i Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU):

För mig betyder ordet äktenskap föreningen mellan två personer som älskar varandra. Att ingå äktenskap, att gifta sig med den man älskar, är en stor sak. Därför har det varit viktigt för mig att strida för allas rätt att göra det, oavsett kön på den man gifter sig med.

Anna Singer, docent i civilrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet:

Att ingå äktenskap innebär för mig som jurist att två personer ingår ett avtal med varandra om att samarbeta och dela ansvaret för en familj, som också kan bestå av endast de två personerna. Det är även ett tecken på att man lovat att dela ett hem. Äktenskap blir därmed ett ställningstagande i förhållande till en annan individ: att man ska dela, om inte allt, så i alla fall det mesta.

Karin Långström Vinge, präst i Svenska kyrkan och ledamot i kyrkomötet:

Äktenskap är ett civilrättsligt begrepp, som reglerar förhållandet mellan två människor som lever tillsammans. Men innebörden hos ordet äktenskap är djupare än så. Kärleken och den gemensamma viljan att leva tillsammans utgör fundamentet. Vi är många som tycker att det bör vara möjligt också för samkönade par att ingå äktenskap, och nu verkar det som att det kan bli verklighet inom kort.

Jens Allwood, professor i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet:

Jag tror inte att jag har en riktigt fast uppfattning. Jag är villig att bli guidad av språkbruket.

Åsa Holmér, termexpert på Terminologicentrum:

För mig står äktenskap för ett rent juridiskt begrepp och har mycket lite att göra med något religiöst eller med hur mycket man älskar någon. Jag gifte mig borgerligt i maj förra året, och ett av de starkaste skälen var juridiken. Vi hade nog aldrig gift oss om vårt samboförhållande hade gett oss samma trygghet ekonomiskt och juridiskt som det äktenskap vi nu har ingått. Själva ordet äktenskap använde jag ibland om min och min mans samboförhållande. Jag kallade honom ofta min man.