Afasi – ett slag för språket

Lunch, hungrig. Att tala i telegramstil är typiskt för personer med afasi, eftersom hjärnan ofta bara hinner med de viktigaste orden. Ibland kan det också vara svårt att skilja mellan ja och nej. En del blir tysta, andra överproducerar ord.

– Det kan bli ett väldigt flöde av småord, som prepositioner, säger Ingrid Behrns, logoped och lärare i neurolingvistik vid Göteborgs universitet. Dessutom kan böjningsformer bytas ut. Om en person vill säga höra bra, så kan hela denna ramsa gås igenom: hörsa, höre, höra, då höras, hörs det bätt … höra bra.

Totalt insjuknar 30 000 svenskar i någon form av stroke varje år. Ungefär hälften av dem får afasi, med svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift. Många förstår det mesta av vad som sägs, men har svårt att tala själva.

Blodpropp är den vanligaste formen av stroke, och kan bildas i både höger och vänster hjärnhalva. Det är när blodproppen drabbar vänster hjärnhalva som den kan slå ut delar av språkcentrum. Därför är ett av de vanligaste symtomen på stroke påverkan på talet.

De senaste åren har synen på hur hjärnan kan läka efter stroke ändrats. Forskarna har sett att kroppen kan bilda nya hjärnceller och blodkärl efter en stroke.

– Det verkar också som om ”sovande” stamceller på plats i hjärnan kan aktiveras av sig själva, säger Per Wester, professor i internmedicin och överläkare vid Umeå strokecenter.

Sovande stamceller är ett slags omogna ursprungsceller som kan ombildas till olika sorters celler, bland annat hjärnceller.

En del av den ordinarie strokevården i framtiden blir troligen att plocka ut patientens egna stamceller. Sedan låter man cellerna dela sig under fyra veckors odling, för att till sist injicera dem rakt in i det skadade området. På så sätt hjälper man hjärnan på traven med läkningen, genom att få fram snabbare tillväxt av nya hjärnceller.

Små försök på människor har redan gjorts, och flera patienter har visat framsteg. Förlamningar har släppt och finmotoriken har förbättrats. Vad som hänt med språket under läkningen har inte närstuderats, men man kan anta att även det påverkas.

– Forskningen är lovande, och ordentliga försök kommer nog att vara i gång inom de närmsta åren, säger Per Wester.

Att lära sig språket på nytt kräver övning, viljestyrka – och tid. För att åter komma på hur tunga, gom och tänder samarbetar, måste hjärnans synapser hitta nya vägar. De flesta blir bättre av afasiträning tillsammans med en logoped, men hur stor förbättringen blir är individuellt.

Efter några kritiska dagar börjar också skadorna i hjärnan läka.

– Vissa hjärnceller är inte döda, utan bara skadade. De börjar fungera igen när svullnaden går tillbaka. Även motsatt hjärnhalva kan ta över, säger Per Wester.

Talträning är prioriterat inom afasirehabiliteringen, men oftast brukar det vara ännu svårare att skriva: stava, böja orden och sätta ihop dem till meningar.

– Att skriva är en väldigt komplicerad aktivitet, som ställer stora krav på kognitiva resurser. Du ska veta hur långt stycket ska vara, vem du skriver för. Du måste fundera över ordval, meningsbyggnad, grammatik och stavning. Den övergripande textstrukturen måste också hållas aktuell, säger Ingrid Behrns.

För den som har afasi kan alla de här delarna vara svåra var för sig, och nu ska de hållas i huvudet samtidigt. För att ha möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet efter en stroke är det ofta nödvändigt att behärska det skrivna språket. Men om hjärnan är skadad är det ytterst svårt att formulera tankar till ord, samtidigt som stavningen ska bli korrekt.

– Om skrivandet inte är automatiserat kräver det stora delar av arbetsminnet – i pannlob, hjässlob och tinninglob. När fokus ligger på stavning finns ingenting kvar för meningsuppbyggnad eller textstruktur, säger Ingrid Behrns.

Vi vet att förmågan att sätta ihop talade meningar är nedsatt vid afasi. Däremot saknas kunskap om kopplingen mellan den förmågan och skrivförmågan. Det vill Ingrid Behrns ändra på. Hon har därför börjat undersöka hur skriftspråket fungerar för personer med afasi. Hon har också en teori om att skrivträning kan förbättra talet:

– Jag ska följa en grupp och se hur meningsuppbyggnaden utvecklas i tal och skrift – och hur de två hänger ihop.

Traditionell afasibehandling är lågintensiv. Patienten träffar en logoped en timme i veckan. Per Wester ifrågasätter den metoden.

– Våra studier tyder på att mycket och intensiv träning verkar fungera bättre än glesare behandling.

I stället för att åka in och träffa en logoped har patienterna i en studie i Umeå kopplat upp sig på internet hemifrån och fått logopedträning två gånger om dagen under två veckors tid. Traditionell afasiträning brukar avslutas efter sex månader, eftersom hjärnskadan då anses ha stabiliserats. Men det finns anledning att tvivla även på detta.

– Vår pilotstudie visar lovande resultat på intensiv afasiträning även efter sex månader, säger Per Wester.

Hur mycket bättre en person blir är dock individuellt. Att fortsätta öva på talet på egen hand, kanske tillsammans med en partner, kan vara ett komplement. Afasi slår ofta hårt mot relationen, och många vittnar om att det blir väldigt tyst hemma. De närstående tycker inte att samtalen är lika roliga längre, enligt Monica Blom Johansson, logoped och forskare vid Uppsala universitet. Att tvinga fram ett nytt sätt att kommunicera är krävande. Det är vanligt att närstående går in och tar över samtalet. Det blir inte bra.

Monica Blom Johansson testar därför en ny behandlingsmetod, där anhöriga får träna på att samtala med den afasidrabbade. Med rätt verktyg tror hon att samtalen kommer i gång och samvaron blir lättare.

– De anhöriga får lära sig samtalstekniker med nedskrivna nyckelord, betoningsmönster, gester och mimik.

I stort handlar det om att dra ner samtalstempot och betona de viktigaste orden extra mycket. Att ha ord eller bilder till hands om den afasidrabbade inte kan svara är ett annat knep. Sedan försöker man verifiera: ”Menade du det här?” Personerna med afasi får lättare att uttrycka sig, blir mer delaktiga och vågar hävda sig själva mer.

Maja Lundbäck är frilansjournalist.