Snabba nedslag på vägen till talet
På spaning efter språkets ursprung, Sverker Johansson (Natur & kultur)
Många språkforskare ägnar sig åt att följa språket bakåt i tiden. Språkhistoria fascinerar, inte bara för att det är en historia om språk, utan för att det är en historia om människan. När började vi språka – och varför?
I den här boken spanar Sverker Johansson inte bara hundratusentals år tillbaka för att hitta det ögonblick då vi ”blev med språk”. Visst, han gör det också, men den här 400 sidor tjocka volymen rymmer så mycket mer.
Sverker Johansson resonerar bland annat om vad språk egentligen är. När, till exempel, ”vill vi börja kalla det barnet gör för språk?” Han konstaterar att det är mycket svårt att peka på någon exakt tidpunkt. Samma problem får vi om vi ska avgöra hur och när våra avlägsna släktingar började tala. Flera teorier finns – och här får vi nosa på en hel del av dem.
Författaren ger oss snabba lektioner. Han undervisar inte bara i språkets ursprung, utan även i allt från grundläggande språklära till avancerade grammatiska teorier. Dessutom går han in på sådant som skillnaden mellan språk och dialekt, vad som är gemensamt för världens språk och vad som skiljer dem åt.
Vi får en överblick över de olika utvecklingsstadierna från apa till människa; hur vår hjärna har mognat och blivit ”språkfärdig”. Med mera.
Sverker Johansson tar hjälp av forskare från skilda fält, som språkvetenskap, hjärnforskning, genetik, filosofi, arkeologi och psykologi för att gå igenom och analysera olika hypoteser om språket och dess utveckling – liksom om människan och hennes evolution.
Sverker Johansson är väl medveten om att han gör ytliga nedslag: ”Den här boken kan inte göra djupdykningar överallt, men vi kommer att behöva åtminstone doppa oss i ett antal olika ämnen. Dock blir det med nödvändighet bara dopp”, skriver han i inledningen.
Boken hade nog ändå tjänat på att våga dyka djupare i vissa delar – och skala bort andra. Men Sverker Johansson berättar med entusiasm och vilja att folkbilda. Förtjusningen smittar – och som ”övergripande bild av forskningsläget” gör sig boken bra som grundkurs i språkhistoria.
