Bra text klättrar åt båda hållen
Den retoriska människan – 20 sätt att se på retorik, Lennart Hellspong (Morfem)
Den gamla talekonsten föll i vanrykte när naturvetenskapen växte fram, och med tiden ansågs den museal. Men behovet att kunna behärska tal och skrift i olika sammanhang är intakt. ”Var vänlig bullra inte i bassängen!” Tänk så vänlig den uppmaningen låter på finlandssvenska.
I dag har inte minst vårt mediesamhälle bidragit till ett förnyat intresse för retoriken. I Språktidningen 8/2018 analyserade språkforskaren Lars Melin vad som gjorde att folkbildaren Hans Rosling fick ett sådant genomslag. Avgörande var att han även i text lät fakta tala: perfekt informationspackning, precis rätt dynamik samt balans mellan fakta och resonemang. Bättre exempel på retorisk skicklighet kan man väl inte tänka sig.
I Den retoriska människan skriver även retorikprofessorn Lennart Hellspong lärt och populärt om hur det antika ämnet retorik angår oss i dag. Utmärkande för en bra text är att den som en apa klättrar upp och ner i träden: från handfasta exempel på marken upp till utsikten från trädtopparna och ner igen. Det är Den retoriska människan ett bra exempel på. Boken är en filosofisk genomgång av retorikens figurer i många skilda mänskliga aktiviteter: konsten att samtala, argumentera, förhandla, hålla tal, lösa problem, leka, minnas och översätta.
Enligt den romerske retorikläraren Quintilianus var översättning från grekiska till latin den bästa övningen av alla
i retorikskolan.
Ett av de många begreppen inom retoriken är kairos, den rätta stunden att säga sin mening. Ett annat är att i vidgad betydelse lära sig iaktta dekorum, det passande, det som inte sårar och kränker. Inom retoriken finns mycket att ta fasta på om man vill göra konst av aktiviteter som att göra motstånd och att tala som medborgare.
För att inte tala om detta med att bygga broar – en konst som inte minst aktualiserades i och med höstens val. Regeringsförhandlingar i ett så knepigt läge kräver om något att man lägger sina ord väl.