Svenskan är alltid rik och levande
2024 års nyordslista innehåller ord typiska för en tid som präglas av krig, kriminalitet och konflikter. Men det finns också ljuspunkter.
Bild: Kajsa Göransson
Under åren med coronapandemin var nyordslistorna sorgkantade. Ord som självkarantän, vaccinpass och postcovid skildrade en vardag som präglades av restriktioner, regler och rekommendationer. I dag har majoriteten av coronaorden förpassats till minnets dammigaste arkiv medan fackterminologi som under pandemin blev allmänspråk – som flockimmunitet, R-tal och klustersmitta – åter är något som främst brukas av epidemiologer och andra experter.
Även årets nyordslista är ett slags lackmuspapper på samtiden. Nykomlingar som barntorped, drakdrönare och ankkurva är typiska för ett år som präglats av krig, kriminalitet och ett bistert ekonomiskt läge för både hushåll och företag. Många av nyorden som åtminstone jag uppfattar som ljusare – som bratsommar, terian och dubbelsänkning – representerar på olika sätt en form av hopp eller ett annorlunda förhållningssätt till alla sorgsvärtade rubriker.
För mig är nyordslistan alltid en ljuspunkt i sig. Den berättar att svenskan är rik och levande – oavsett vad som händer i omvärlden. 2024 års nyordslista innehåller 32 färskingar och har tagits fram av Språktidningen och Språkrådet. Du hittar den här.
”Målet är då som nu att göra världens bästa tidskrift om språk”
Att det är kärvt ekonomiskt märks även på Språktidningen. Sedan pandemin har tryckkostnaderna ökat med 50 procent. Notan för att distribuera tidningen har under en längre tid stigit med 10–15 procent om året. Mycket annat har också blivit dyrare.
Från och med 1/2025 blir varje nummer av Språktidningen ännu tjockare – hela 100 sidor. Vi ger ut sex nummer vilket innebär att det blir aningen glesare mellan utgåvorna. På ett helt år får du ändå lika mycket läsning som under 2024 – men förändringen i utgivningstakt ger oss lite bättre ekonomiska förutsättningar.
I dessa tider är jag därför särskilt glad för alla som prenumererar på eller köper tidningen. Det är bara tack vare alla våra läsare som den kan leva vidare.
Målet är då som nu att göra världens bästa tidskrift om språk. Jag kan redan utlova mängder av spännande läsning under 2025.
Inom kort väntar ett möte med författarveteranen Per Wästberg, en inblick i grönsakernas grammatik, en språklig botanisering bland smultron och jordgubbar, en tillbakablick till en hundraårig hallåman, en analys av uttrycket berått mod i den politiska debatten och en historik över hur ordet idiot förändrats genom åren. Och lite längre fram djupdyker vi i diskussionen om språktester och ger dessutom med hjälp av en unik undersökning svar på en urgammal stridsfråga i svenskan.
Gott nytt ord och gott nytt språkår!
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
