Skräcken som spreds över världen

Skräckväldet, la Terreur, föll under franska revolutionen. Några månader efteråt, i november 1794, använde en medlem av Nationalkonventet, Paul Cadroy, som en av de första, ordet terrorisme. Han använde det i en motion, för att beskriva skräckregimen och dess sätt att injaga fruktan och fasa genom grymma åtgärder: le terrorisme rugit encore autour de vous (ordagrant: ’terrorismen ryter ännu runtomkring er’).

Ganska snart utvidgades betydelsen till ’skräcksystem; undantags- eller våldsåtgärder för att upprätthålla en regering, ta makten eller nå ett politiskt mål’. Svenskt förstagångsbelägg är från 1803.

Avledningen terroriste är belagd lite tidigare: i franskan från augusti 1794, om anhängare av skräckväldet, och i svenskan åtminstone från år 1800. Några årtionden senare får ordet betydelsen ’en som begår terrorhandlingar’.

Orden går via terreur tillbaka på det latinska terror, ’skräck, fasa, fruktan’. Terror har i svenskan börjat användas om olika övergrepp av psykiskt slag: mejlterror, telefonterror. Det är också en synonym till terrorism i sammansättningar som terrorhot, terrordåd.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.