Så blev rabatter så olika

”Studentrabatt … där studenter kan växa upp blommor”, säger Isabelle Stromberg.

Hon är min poddkamrat och vi är mitt i inspelningen av podden Livet på lätt svenska, som riktar sig till folk som lär sig svenska. Även Isabelle studerar svenska – men hennes kommentar på ordet studentrabatt är inte en feltolkning utan ett skämt, efter att jag informerat om att rabatt kan betyda två saker.

Vi konstaterar att en studentrabatt varken är en plats där man odlar studenter eller en plats där studenter odlar blommor. Podden puttrar vidare med andra ämnen, men kvar sitter jag med denna homonym i hågen.

Hur kan två så väldigt olika saker som nedsatt pris och blomsterodling ha benämnts med samma, ganska distinkta, ord? Har orden samma ursprung – och har Marockos huvudstad något som helst med saken att göra?

Nej, Marockos huvudstad Rabat är faktiskt helt oskyldig (om man med oskyldig menar att stadens namn kommer från det arabiska ordet för fort). Det svenska ordet rabatt, som har motsvarigheter i många andra germanska språk, har sina rötter i latinets battere och lär ursprungligen ha färdats till svenskan från franskan via tyskan eller nederländskan.

På latin betyder battere ’slå’. I svenskan är ordet besläktat med batteri och inte så mycket mer, men på engelska finns bland annat orden battle (’slag i krig’), beat (’slå’), bat (’slagträ’) och batter (’vispad smet’).

Till batteres ordättlingar lades någon gång i tiden prefixet re-. Detta prefix brukar ju betyda ’åter’ eller ’tillbaka’ (som i repris eller returnera), och ordvarianter som rebatre och ribattere har mycket riktigt kunnat betyda ’slå tillbaka’ – men också ’slå ned’.

Och det är här, i nedslagandet, som vi börjar hitta ursprunget till båda våra rabatter. Att ett nedsatt pris kan beskrivas som nedslaget är inte underligt – och det är denna betydelse av (varianter av) rabatt som är vanligast i övriga germanska språk. Men för att hitta kopplingen till blomrabatten får vi ta omvägen över en krage.

Rabatt kunde nämligen också i 1600-talets Sverige, och kan fortfarande i franskans rabat, stå för en särskild sorts nedvikt krage. Det är alltså själva nedviktheten som poängteras med ordet: kragen är nedslagen.

Var det de framåtvikta kragsnibbarna, föregångarna till dagens prästkrage, som inspirerade till användningen av ordet i botaniska sammanhang? Var det färgavvikelsen som kom sig av att kostymens foder i en rabattkrage vändes utåt, eller var det snarare kragens benägenhet att inrama en hals? Det tidigaste belägget för ordets botaniska användning finns i boken Lustgård från 1651. Den skrevs av den franska trädgårdsarkitekten och kungliga trädgårdsmästaren André Mollet, som i perioder levde i Sverige och bland annat designade Humlegården. Var det han som införde ordet, van vid att ordet rabat kunde användas för allehanda nedvikta, remsliknande formationer i framför allt kläder?

Hur det än var, så började ordet användas för remsor av odlingar, gärna sådana som inramar exempelvis en trädgård. Den tidiga rabatten kunde lika gärna vara en häck som en obevuxen jordremsa eller en grönsaksodling. I Nytt och gammalt (senare Lunds Dagblad) skrivs exempelvis 1784 om gräslöken, att ”han låter ock plantera sig i lineer eller ränder, 2 til 3 tum ifrån hwarandra, på små och nätta rabbatter”.

Inget av detta kan jag gå in på i podden, då den som sagt vänder sig till den som försöker lära sig svenska. Att dessutom ta upp det fantastiska ordet tangorabatt (en mycket smal mustasch vars etymologi lär vara dansen tango och en likhet mellan växtlighet och ansiktsbehåring) vore att göra alla lyssnare en otjänst – även om jag tilltalas av tanken på att ordet skulle få ett uppsving bland landets andraspråkstalare.

Så jag och Isabelle nöjer oss med att konstatera att orden har mycket olika användningsområden och att risken för sammanblandning därför är liten. Såvida, förstås, man inte har köpt ”ett hus med bra rabatt”.

Sara Lövestam är författare och föreläsare.