Orden som försvinner i tysthet

Det heter ofta att ordböcker inte ändras mellan upplagorna. När det ­gäller Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Svensk ordbok, SO, är den traditionen stark. I den digitala versionen rättar redaktionen eventuella skriv- och stavfel mellan upplagorna men inte så mycket mer. Budskapet är att den som saknar ett ord, snubblar över en tveksam uppgift eller identifierar en bristfällig definition får vänta till ­nästa upplaga om sisådär ett årtionde. Det är inte under­ligt i sig. När en ordbok har gått till tryck går redaktionen i regel vidare till nästa projekt och arbetar inte med samma ordbok förrän det är dags för en revidering.
Men det är inte hela sanningen. I några få fall stryks ord även mellan upplagorna. I andra fall ändras uppgifter. Gemensamt är att det sker i tysthet efter påtryckningar från varumärkesinnehavare. För det mesta handlar det om att det inte tillräckligt tydligt framgår att det rör sig om ett varumärke.
Gemensamt är också att varumärkena mer eller mindre har blivit synonyma med en viss typ av produkt. Här berättar vi om hur det gick till när ord som lego, keso, kesella, tabasco och jeep ändrades eller försvann ur ordböckerna.
I någon mån är det alltså ett slags lyxproblem för varu­märkesinnehavarna. Det är bara produktnamn som har ett enormt genomslag som kan bli allmänspråkliga ord som tas med i ordlistor. Vissa uppfattar detta som ett hot mot varumärkets framtid. ­Googles reaktion på att ogoogle­bar fanns med i 2012 års nyordslista blev till exempel en världs­nyhet. Efter en tids dialog ströks ordet ­eftersom nät­jättens krav på en ny definition, ett nytt skrivsätt och andra tillägg varken var förankrade i svenskt språkbruk eller i svenska skrift­språksnormer. Alternativet hade varit att ta strid – men få vill riskera en rättsprocess mot ett storbolag.

I arbetet med den årliga nyords­listan möter jag oftare det motsatta. Då är det företag, myndigheter och organi­sationer som hör av sig för att få med ett nyord som är kopplat till den egna verksamheten. Ett sådant ord ses helt enkelt som ett marknadsföringsknep. Tanken är att uppmärk­samheten från listan ska göra ordet och avsändaren mer kända för allmänheten. Men få ord av den ­typen får spridning utanför det interna bruket och blir därför heller inte aktuella för listan.
I det här numret har Sara Lövestam fått ledigt eftersom hon håller på att ­färdigställa ett bokmanus. Hon är tillbaka med en ny krönika i nästa ­nummer – som dessutom blir ett extra tjockt sommarnummer.
Trevlig läsning!