Lappkast

Ibland anklagas politiker för att ha gjort ett lappkast, alltså ett åsiktsbyte så att de plötsligt tycker precis tvärtom, gör en tvär omsvängning. Det här språkbruket är en bildlig användning av skidtermen som betecknar ’(helom)vändning på stället’ och som i sin tur från början är ett brottningsord. I kragtag, en gammal vida spridd brottningslek, förekom en speciell teknik, med otillåtna knep: En brottare kastar sig bakåt med krökt rygg och slungar motståndaren över sitt huvud. Därefter vänder han snabbt runt och lägger sig över motståndaren. Det kunde hända att den som kastats ibland kom att flyga fritt genom luften. Då och då kunde han dessutom få ett knä eller en fot i skrevet. Den varianten av kastet ansågs riskabel och på gränsen till oärlig, enligt etnologiprofessorn Mats Hellspong. Den kom att förknippas med främmande grupper, i det här fallet samerna: benämningen blev då lappkast. Ordet kom också att användas om käringkrok (krokben) – en osjyst metod. I Finland har man talat om ryssänkasti (rysskast) eller mustalaispaini (zigenarbrottning). Att andra folk eller nationer får bära hundhuvudet och figurera språkligt i obehagliga eller pinsamma sammanhang är inte ovanligt.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.