I pandemin talar vi tegnellska

2020 var året då tegnellskan färgade det svenska språket. Coronapandemin förvandlade Sverige till en nation av hobbyepidemiologer. Plötsligt slängde vi oss med facktermer som social distansering, klustersmitta och R-tal. Vi snappade också upp fackjargong som superspridare och platta till kurvan.

I en krissituation förlitar vi oss på experter. Under våren fungerade Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser som en lägereld. Vi följde rapporteringen i hopp om information som skulle hjälpa oss att förstå en ny tillvaro. Därför var det också naturligt att myndighetsspråket letade sig in i vardagsspråket.

Mönstret är bekant. Efter Estonias förlisning 1994 tog ordet bogvisir steget från fackspråk till allmänspråk. Inom sjöfarten var det inte nytt – men tragedin på Östersjön gjorde att en hel nation lärde sig vad ett bogvisir var för något.

Flodvågskatastrofen 2004 gjorde tsunami allmänt känt. För den som var intresserad av geologi var ordet säkerligen redan bekant. Över en natt insåg vi hur förödande konsekvenserna kan bli av ett jordskalv på havets botten. Facktermen tsunami blev symbol för händelsen. I samband med katastrofer tenderar vi att anamma experternas språk.

Coronapandemin har inte bara gjort tegnellskan till allmänspråk. Den har också gett upphov till hundratals nya ord. Och den präglar Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista. På sidan 16 hittar du några av alla de coronaord som har etablerat sig under det gångna året.

Ett av svenskans kännetecken är att nya ord i regel bildas genom avledningar och sammansättningar av befintliga ord. I det avseendet är pandemin inget undantag. Det enda helt färska coronaordet är covid-19. Resten – som tvåmetersregeln, infodemi, självkarantän och immunitetspass – är ett resultat av traditionell svensk ordförrådspyttipanna.

Läxan är att pandemin förgår medan svenskans grundvalar består. Förhoppningsvis.

TACK!
För andra året i följd ökar antalet prenumeranter på Språktidningen.
Tack för förtroendet!