En bildlig katastrof

När kataklysm började användas i svenskan i början av 1800-talet var det ett fackord med betydelser som ’allmän översvämning, syndaflod, jordbävning, vulkanutbrott’, men också enligt Carl Magnus Ekbohrns gamla ordbok ”änd­tarmens renande genom insprutning”. Ganska snabbt dök det upp bildliga betydelser: ’politisk, ekonomisk eller social omvälvning, världsomstörtning, sammanbrott, katastrof; stor förvirring’. Sedan ungefär hundra år tillbaka har vi också adjektivet kataklysmisk som kan betyda ’omvälvande, ödeläggande, förödande, katastofal’.
Grundord till kataklysm är det grekiska kataklysmós ’översvämning, avspolning, baddning’ med verbet kata­klýtsein ’spola bort, avspola; översvämma’. Prefixet katá betyder bland annat ’ner, mot, genom, tillbaka’ och ingår i en lång rad ord som katarr, kateder och katekes. Verbet klýtsein ’rensa, spola’ är besläktat med kloak, via det latinska verbet cluere ’rena, spola’.

Bo Bergman är författare och medarbetare i Sydsvenskan.