De och dem visar din ordbildning

Det är inte varje dag en språkfråga får nio minuter i Aktuellt. Men i mitten av september hände det. Upprinnelsen var en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där föreslog gymnasieläraren Henrik Birkebo att vi skulle slopa de och dem i skriftspråk och skriva som så många säger: dom.

Hans argument var att vi inte i onödan behöver göra det svårare för så många att kunna uttrycka sig enkelt och begripligt. Att upprätthålla skillnaden mellan de och dem kändes som ett förlorat slag, menade Henrik Birkebo.

Reaktionerna var många och till stor del väntade. En del skribenter hade fått allt om bakfoten, andra resonerande klokt. Själv skrev jag en krönika i Dagens Nyheter, där jag jämförde den som använder dom med en som har vita tubsockar i sandalerna. Det kan vara praktiskt och enkelt, men det avslöjar att du inte fattat klädkoden. Faktiskt har jag aldrig fått så många brev efter en artikel. Men som alltid när det gäller språkfrågor, var de vänliga och glada. Trots att de förstås tyckte att jag hade fel.

Nej, det var inte i breven till mig som invektiven haglade. Det var på Facebook och Twitter som svallvågorna gick som högst. Språkets förflackning! Klart ungarna ska lära sig skillnaden mellan de och dem. En lärare som inte orkar undervisa om skillnaden mellan subjektsform och objektsform borde leta efter ett annat jobb, hette det.

Annars borde det vara i just sociala medier som en reform till förmån för dom skulle slå igenom först. Det är här skriftspråket är som mest likt talspråket. Men trots de sociala mediernas genomslag och trots att allt fler har svårt att skilja på de och dem, har ändå inte dom blivit vanligare.

Det starkaste argumentet för att vi fortsätter skriva de och dem är att vi vill visa att vi är bildade. Att skriva dom är detsamma som att påstå att man inte lärt sig språket ordentligt.

I Aktuellt spådde Lena Lind Palicki, språkvårdare vid Språkrådet, att det skulle dröja en generation innan dom slår igenom. Jag tror att det kan gå snabbare. När Aktuellt ägnar en språkfråga nio minuter är ett jordskred nära.

Det behövs bara att någon auktoritet inför dom, så kommer fördämningarna att brista. Det blir som när Bror Rexed, generaldirektör på Medicinalstyrelsen, sa du år 1967. Han katalyserade det sedan­ länge uppdämda behovet av att lägga bort titlarna. Folket följde snabbt efter.

Om någon vi litar på, en morgontidning till exempel, skulle byta till dom, ja, då är dom gamla de och dem dömda.