Arternas ursprung

I allmänspråket används nation med betydelser som ’rike, stat, land; folk(slag), befolkning’. Ett svenskt parti ser nationen som ”den viktigaste, äldsta och mest naturliga mänskliga gemenskapen efter familjen”. I nationalistiskt språkbruk kan ordet kopplas till olika överhistoriska och sociala enheter av svårdefinierbar art.

Det latinska grundordet natio betyder ’härkomst, släkt; folk(stam); ras; art’ och hör ihop med (g)nasci, ’födas’, och (g)natus, ’född’. Till samma ordgrupp hör natur; nativ, ’naturgiven, naturlig’, och naiv, som båda går tillbaka på nativus, ’medfödd, naturlig’.

Franskans ord för ’jul’, Noël, och förnamnen Natalia och Noel, är bildade till natalis, ’födelsedag’, det vill säga Jesus födelsedag.

I svenskt slang- och vardagsspråk har spanskans nada, ’ingenting’, använts av och till. Det har utvecklats ur latinets non res nata, ’inte en född sak, ingenting’, med en femininform av natus, ’född’.

Natio kan föras tillbaka till samma indoeuropeiska ordrot gen-, ’avla, föda’, som i generation, genus, genitalier. Till den här roten hör också engelska kin, ’släkting’, och kind, ’sort, art, släkte’, tyska Kind, ’barn’, och svenska kön och kung, med ursprungsbetydelsen ’avkomling av en förnäm släkt’.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.