Vi belönar inte fel

I Språktidningen 7/2017 påstår Einar Korpus att felaktiga särskrivningar fungerar som metod för att bli godkänd på en kurs i japanska vid Göteborgs universitet. Som exempel tar han en student som hade skrivit en för kort inlämningsuppgift, men som lyckades få den godkänd enbart genom att skriva isär ett antal av orden.

Är det då verkligen så det går till när vi examinerar vid universitetet? Nej, knappast. Felaktiga särskrivningar förekommer förvisso ibland, men de premieras definitivt inte, även om de kan tolereras i viss mån. Den bild som Einar Korpus målar upp i sin debattartikel utgör snarare en grov förenkling av fallet, och stämmer därför inte med verkligheten.

I själva verket hade inlämningsuppgiften granskats noggrant. Och eftersom den även blev föremål för en formell anmälan till universitetet, med Einar Korpus som ombud för studenten, gick flera personer igenom den, och alla dessa gav examinatorn stöd i bedömningen.

Enligt instruktionerna skulle uppgiften omfatta 1 600 ord, men studenten skrev bara 1 300. Nu kan man undra varför det är viktigt att följa sådana instruktioner, och varför inte enbart innehållet bedöms. Självklart är innehållet avgörande. Men inom akademin har även formen betydelse. Det kan gälla antal ord till förfogande, hur man refererar till källor eller hur lång en rapport bör vara. Då är det viktigt att ha tränat också på formen. Studentens uppgift blev godkänd efter att vissa uttryck förtydligats och vissa avsnitt utvecklats – och trots att den innehöll en del särskrivningar.

I ärendet togs mycket riktigt ett prefektbeslut om att inte vidta några åtgärder, eftersom inget regelbrott kunde konstateras. För enligt Högskoleförordningen är det examinatorn som bestämmer betyg, ingen annan. Varken prefekt, rektor eller minister kan tvinga examinatorn att ändra sin bedömning. På så sätt undviks möjlighet till påtryckning från till exempel anhöriga och kolleger.

Själva det pedagogiska samtalet, som alltid måste äga rum i utbildningssammanhang, behöver inte något prefektbeslut. Det pågår ständigt. Och det mår bäst av att föras utan anmälningar, höga brösttoner eller andra osakliga inlägg.

Gunnar Bergh, prefekt och professor, Katharina Vajta, utbildningsansvarig och docent, Martin Nordeborg, studierektor och fil. dr.