Prenumerera på bloggen
  •  

    Menstruation har länge varit tabu. I Bibeln beskrivs den till exempel som något orent. De här attityderna märks också i språket. Omskrivningarna är många – och de som kommer först in i svenskan syftar oftast på tidsintervallen, som månadsvärk, månadsrening och månadssak. I nästa nummer av Språktidningen berättar Anna Dahlqvist om några av de ord och uttryck vi använder för att undvika att tala om just mens.

    Dessutom i Språktidningen 4/2021:

    • Verklighetens folk firar 30 år
    • Sara Lövestam om svenskans tidsförbistring
    • Nästan alla nya ord är gamla ord
    • Olle Josephson om Lydia Sandgrens vinnarstil
    • Storstädning bland artnamn
    • Ulrika Kärnborg om att hitta rätt i språkhistorien

    Nya Språktidningen utkommer 28 april och finns i butik 4 maj.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i Språktidningens veckoliga kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Olika språk har förstås olika ord för känslor. Men medför detta att även upplevelsen av känslorna blir olika, beroende på språket vi talar? Om vi slår i en tå eller blir stuckna av ett bi, blir smärtan annorlunda om den uttrycks på till exempel engelska eller spanska? Amerikanska forskare i psykologi och neurovetenskap har undersökt hur språk och kultur hänger ihop med smärtupplevelser.

    Till deras studie värvades 80 – modiga – tvåspråkiga latinamerikaner. Dessa deltog i skilda experiment på antigen engelska eller spanska. I bägge testgrupperna fick deltagarna känna av en dos smärtsam hetta mot insidan av underarmen. Den enda påtagliga skillnaden mellan grupperna var språket, medan dosen hetta var densamma.

    Deltagarna fick ranka sin smärtupplevelse, och deras fysiologiska reaktion, som svettningar i handflatan och hjärtfrekvens, mättes.

    Efter varje testtillfälle fick de dessutom fylla i ett formulär om hur ofta de använde spanska respektive engelska – och hur starkt de relaterade till antingen den spanska eller den engelska kulturen. Alla deltagare menade att de kände sig hemma i bägge kulturerna, men de hade ändå ett starkare band till den ena av dem. 

    ”Det intressanta var att deltagarna rankade sin smärtupplevelse högre – och att de fick större fysiologisk reaktion – när de talade det språk som låg närmast deras kulturella identitet”, säger Morgan Gianola, doktorand i psykologi, som organiserade studien tillsammans med sina handledare vid University of Miami.

    Det finns många studier som visar på att känslor är starkare om de uttrycks på ens modersmål – det språk som ligger närmast. I den här artikeln i Språktidningen vittnar till exempel svenska sångare om att texten känns ”naknare och mer utlämnande” om den sjungs på modersmålet än om den sjungs på engelska. Bluessångaren Rolf Wikström har sammanfattat denna tanke: ”Det är lätt att säga 'I love you baby', men säger du 'jag älskar dig' blir det allvar med en gång.”

    Maria

    Foto: Istockphoto

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    2 kommentarer
  • Djuränklingar behöver ett nytt hem. Husdjur kan bli djuränklingar när husse eller matte går bort.

    När en djurägare avlider kan husdjuren bli hemlösa. Om ingen vill ta hand om dem riskerar de att avlivas. Därför talas det om behovet av att adoptera djuränklingar – att ordna nya hem åt djur när ägaren avlidit.

    Initiativet kommer från en begravningsbyrå som samarbetar med olika djurskyddsorganisationer. När en avliden person inte har någon anhörig som kan ta hand om husdjuret kopplas en organisation in för att hitta en ny ägare.

    Dala-Demokraten berättar att ganska många av de katter som kommer till Katthemmet i Borlänge är just djuränklingar:

    12 katter bor just nu på Katthemmet. Av dessa är ganska många djuränklingar, eller änkekatter som de också kallas. Folk dör, blir dementa, hamnar på ett boende och det finns ingen i släkten som kan ta hand om familjemedlemmen.

    Reklambyrån New Normal stod bakom begravningsbyråns kampanj. Copywritern Hannah Bengtsson berättar i Resumé om bakgrunden till idén:

    Människor älskar sina husdjur och ofta räknas även de som närmast anhöriga, vilket gör att den dagen döden knackar på blir de en del av Fonus största fokus. Så plötsligt fanns där änkor, änkemän och djuränklingar, säger Hannah Bengtsson.

    Svensk ordbok definierar änkling som ’tidigare gift man vars hustru av­lidit och som inte gift om sig’. Djuränkling används dock oavsett kön. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? De korrekta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Ordet för mamma kan ha låtit ungefär på samma sätt ända sedan stenåldern. Ordet är ett av ungefär 40 basala ord med liknande språkljud, som återkommer i de flesta av världens språk. Några andra är orden för näsa, som innehåller språkljuden n eller m, och knä, som innehåller k.

    Det vanligaste är annars att de språkljud som ingår i ett visst ord ändrar sig över tid, och att orden inte är så hårt knutna till en viss betydelse genom generationerna.

    Men de basala orden behåller både ljuden och betydelserna. En ny språkvetenskaplig studie vid Lunds universitet kan förklara varför just dessa ord inte följer den vanliga språkliga evolutionen.

    ”I de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord”, säger Gerd Carling, som är forskare i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

    Dessa ord sammanfaller också med de ord som barn lär sig allra först. ”Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation”, säger Gerd Carling.

    Språkljuden i de basala orden är generellt lättare att uttala för barn, och de fortsätter att uttala dem på samma sätt genom livet. Och därför är de också likartade i många språk.

    Maria

    Foto: Pixabay

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    3 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? De korrekta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  •  

    En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter, klartecken för dem som subjektsform och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för bland annat stavning och böjning.

    I det här extrainsatta avsnittet av Språktidningens podd samtalar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om de största nyheterna i den dagsfärska skrivregelsamlingen från Institutet för språk och fornminnen.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Google Podcasts, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 comment
  • Små barn, som ännu inte kan tala, kan redan ha snappat upp flerordiga fraser. Detta kan också vara skillnaden mellan hur barn och vuxna tillägnar sig språk, menar forskare i lingvistik vid Edinburghs universitet, som har studerat den språkliga kompetensen hos ettåringar.

    ”Tidigare forskning har klargjort att små barn känner igen många vanliga ord. Men den här studien visar att barnen plockar upp mycket mer än enstaka ord ur de vardagliga samtalen”, säger Barbora Skarabela, doktor i lingvistik. Barnen lär sig komplexa satser och enstaka ord samtidigt.

    Forskarna studerade cirka 40 barn i ettårsåldern och deras språkinlärning i en rad uppmärksamhetstester. Forskarna tittade på hur småttingarna reagerade på fraser av olika längd, genom att mäta hur länge deras blick fixerades vid en viss sekvens. Man ville bland annat se om barnen kunde skilja vanliga treordsfraser, som clap your hands, från liknande men ovanligare fraser, som take your hands. Resultatet visade att fixeringstiden, hos mer än hälften av barnen, var längre vid de vanliga fraserna än vid de mer ovanliga.

    När barn lär sig språk verkar de alltså ta till sig språkliga enheter av varierande storlek, inklusive flerordsfraser. ”Detta kan förklara en del av skillnaden mellan vuxnas och barns sätt att naturligt ta in språk. De vuxna tenderar att koncentrera sig mer på enskilda glosor än på hur orden sätts samman”, menar Barbora Skarabela.

    Maria

    Foto: Katie E/Pexels

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    0 kommentarer
  • Inför påsken har vi ett riktigt fint erbjudande. Just nu kan du ge bort 3 nummer av Språktidningen för bara 99 kronor! Du kan också välja 6 nummer för 198 kronor.

    Beställ genom att klicka på länken.

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg