Urkul med Bertila

Böckerna om Barna Hedenhös har förändrat ordet hedenhös användning, utan att förvränga dess innebörd. Det gamla uttrycket inte sedan hedenhös lyder numera inte sedan Hedenhös dagar.

Svenska Akademiens ordbok noterar ordet hedenhös första gången 1417. Ursprunget är fornsvenskans af hedhnom hös, där hös betyder ’huvudskalle’ eller, i överförd bemärkelse, ’karl’. Hedenhös skulle alltså betyda ’hednisk karls tid’, alltså förkristen eller urminnes tid. Andra har tänkt sig att hös anspelar på hög i betydelsen ’hedniska gravhögar’. I alla händelser har familjen Hedenhös lagt det gamla begreppet i skuggan.

Familjens namn har fler bottnar än så. Pappa Bens och mamma Knotas namn går att sätta samman till benknota. På samma sätt hör syskonen Sten och Flisa ihop i ordet stenflisa.

På 1940-talet hörde Ajax till de vanligare hundnamnen. Familjen Hedenhös urhund döptes till Urax. Urkossan Mura, som Knota brukade mjölka ur varje kväll, fick också ett namn som innehåller ordet ur – kombinerat med mu. Hästens långa man gav honom namnet Hårfagre efter den norska kungen Harald Hårfager, som dock levde på vikingatiden, 3 000 år efter Hedenhösarnas stenålder. En infångad vildsvinskulting kallades förstås Grymt.

Hedenhösarnas upphovsman Bertila hette egentligen Bertil Almqvist. Hans förmåga att kombinera text och bild gjorde honom till en framgångsrik berättare i mitten av 1900-talet.

Den första Hedenhösboken, Barna Hedenhös – bilder från stenåldern, kom ut 1948. Där paddlade familjen ut genom Mälaren i sin ekstock, och fick efter fyra dagar syn på en liten rullstensholme. ”Där landar vi med stocken! utropade pappa Ben. Där ska vi bo, och holmen ska heta Stockholmen!”

På Stockholmen yxade Ben ihop ett stockhus som han kallade Tre kronor, sedan han hittat tre stora älgkronor och satt upp dem på taket.

Namngivarglädjen fortsätter i den andra boken, Barna Hedenhös reser till Egypten. Där heter de egyptiska barnen Pyram och Ida.

Pappan hette Papyrus, mamman Delta, och eftersom pappa Papyrus var en ”Nilens son” hette hela familjen förstås Nilson i efternamn.

I Barna Hedenhös upptäcker Amerika leker Bertila vidare med förleden ur-. Familjen byggde sig flotten Ur-Tiki, anspelande på den norska upptäcktsresanden Thor Heyerdahls berömda flotte Kon-Tiki, som hade befarit Stilla havet några år tidigare.

Hedenhösarna tog sig över Atlanten till staden Urjork som på den tiden var befolkad av urokeser. Amerikanska urhästar drev Ur-Fordar byggda i Urtroit, och Hedenhösfamiljen tog sig hem med hjälp av explosiv ur-an som de laddade sitt egenhändigt byggda flygplan med.

Så där går det på genom Hedenhösböckerna.

Men långt före Hedenhös dagar var Bertila en av landets mest kända tecknare och textmakare. Med teckningen En svensk tiger skapade Bertila under beredskapsåren ett begrepp som fortfarande lever mer än 70 år senare. Det var till Vaksamhetskampanjen 1941 som tigern tecknades och kampanjen fick stort genomslag. Beställaren – Statens informationsstyrelse – var nöjd med Bertilas tysta tiger. Men i den militära ledningen fanns åtminstone en röst som hellre hade sett ett lejon. Den fredssinnade tecknaren gick i taket när han hörde denna ofattbara dumhet. När Bertila hämtat sig berättade han det gärna som en minnesvärd rolig historia.

Varje söndag gjorde signaturen Bertila under många år den tecknade veckokommentaren På tapeten, på Aftonbladets baksida. Det handlade ofta om politik, men genom sin lättsamma form kunde både vuxna och barn ta del av den. Inte minst fascinerade de finurligt tecknade bokstäverna som bildade orden På tapeten på ett nytt sätt varje vecka.

Bertilas ordlek började med rimmandet. Han skrev även vistexter, fyllda av ordbildningar som kommit till just för att rimma. Det är en respektlös hållning till språket. Utan den är det omöjligt att rimma på ett ord som spårvagn till exempel (se teckningen på föregående sida).

Visan Humlan från Kumla är fylld av rim på humla. Och när Bertila förbrukat alla hävdvunna ord som mumla, rumla, tumla, drumla, grumla och ett dialektalt som trumla, vrängde han till ett nytt som brummelibrumla. Han kallade gumma för gumla, skrev krumma som krumla och skumma som skumla.

Andra gånger hittade han lättare rim men då tog han sig före att hålla sig till detta enda, som i Droppen Dripp och droppen Drapp, där alla rader med hjälp av upprepningar kan sluta på -app, som isetapp, förstutrapp, knapp och slapp.

När nylon kommit på modet menade Bertila att det rådde ”en baby(ny)lonisk förbistring beträffande uttalet av ordet”. Somliga sade najlon, andra nyloon eller nylån. Därför ville han, i analogi med ylle, lansera ordet nylle.

”Härvid måste förstås den gamla betydelsen av ’nylle’ helt undertryckas och bortfalla”, deklarerade han i På tapeten 1950. Och när Bertila väl var i gång födde den ena idén nästa:

”Kallar man nylon för nylle bortfaller också den utbredda missuppfattningen att nylonpäls skulle vara päls av nån sorts ny lo. Tydligen tror man att det är fråga om två arter av lon (lynx lynx): gammal-lon och nylon. Dylika misstag skulle undvikas om man använde beteckningen nyllepäls.”

När bertila var 63 år tyckte han att det var dags för en rättstavningsreform. Tiden var inne för att ge enhetsskolan ett enhetligt sje-ljud. Bertila lanserade sin nystavning i På tapeten den 31 oktober 1965. Ett förenklat dollartecken, $, skulle ersätta alla sj-, sk-, stj-, skj-, g-, sch-, -sch, -rs och -ge och alla sätt man kan stava på svenska. Östgötabanken stavade han nu Ö$ötabanken.

Veckan därpå var det tje-ljudets tur. Då började han ersätta tj-, k- och kj- med č.

Han höll fast vid sin nystavning i tre år, ända till sista På tapeten den 29 september 1968.

Men han hade funderat på nystavning förr. Det besvärliga j-ljudets stavningsvarianter j-, g-, gj-, dj-, lj- och hj- ersatte han med enkelt j och visade hur det kunde bli i en dagsvers i Stockholms-Tidningen den 1 juni 1940. Sin vanliga signatur ”Trallgöken” hade han också nystavat.

Juvliga Juni
Poeten jör, Juni till ära, en jenomjobbig jubelsång.
Jivom jubel! Jungfru Juni,
juvligt jusgrönklädda jäntan,
jalar jenom järdesgläntan,
jenomjummen, jågelfjuni!

Jöken jodlar, jösse jumpar
junipälsad jenom jungen.
Jäsigt jälla jågelstumpar
jenomjuda junidungen.

Janne Jönsson jockar jödsel,
juvligt jödseldoftar jolen!
Juni jynnar jordbruksskötsel
jenom juva junisolen.

Jönssons jämtlandsfödda jetter
jillar jätte junituvan.
Juvligt jusa juninätter
jiver – jaja – junisnuvan.

TRALLJÖKEN

Nisse Larsson är frilansjournalist. Detta är ett omarbetat utdrag ur hans nyutkomna Boken om Bertila (Urax förlag).