Silvias svenska är måttstock för tyskar

Drottning Silvia är den ständiga jämförelsen för tyskar som har lärt sig tala svenska.

Text:

Bild: Clément Morin/Kungliga hovstaterna

Bättre än drottning Silvias bristfälliga svenska. Men ändå inte lika bra som en modersmålstalare. Den typen av kommentarer möter ofta tyskar som flyttat till Sverige och lärt sig svenska. Även efter många år i landet är drottning Silvias svenska den måttstock som ständigt används för andra som har tyskt ursprung.

Anna Mammitzsch, ­doktor i tyska vid Stockholms univer­sitet, skildrar i sin avhandling tyskars erfarenheter av Sverige och svenskan. Hon konstaterar att det i praktiken rör sig om en grupp som är ganska osynlig. Tyskar har flyttat hit ända sedan medel­tiden och utgör knappast sinne­bilden av migranter. Dessutom har svenska med tysk brytning hög status jämfört med många andra brytningar.

I årtionden har drottning Silvia varit något av en symbol för den tyska immigranten. Lika länge har hennes svenska ofta dömts ut som undermålig på ett sätt som skapat rubriker i medierna. I biografin Drottning Silvia från 2001 tog hon själv upp ämnet: ”Många undrar varför jag fort­farande har accent när jag talar svenska. Jag förstår vad de menar. Man får dock tänka på att när jag kom till Sverige så var jag redan trettiotvå år och talade sex språk. Då är det svårt att börja med ett nytt.”

Anna Mammitzsch visar genom intervjuer att många tyskar får en hel del beröm för sin svenska. Betyget är ofta att den är bättre än vad som förväntas av andra grupper av inflyttade. Men den når ­sällan upp till den brytningsfria ideal­svenskan.

Bättre än drottning Silvias bristfälliga svenska. Men ändå inte lika bra som en modersmålstalare. Den typen av kommentarer möter ofta tyskar som flyttat till Sverige och lärt sig svenska. Även efter många år i landet är drottning Silvias svenska den måttstock som ständigt används för andra som har tyskt ursprung.

Anna Mammitzsch, ­doktor i tyska vid Stockholms univer­sitet, skildrar i sin avhandling tyskars erfarenheter av Sverige och svenskan. Hon konstaterar att det i praktiken rör sig om en grupp som är ganska osynlig. Tyskar har flyttat hit ända sedan medel­tiden och utgör knappast sinne­bilden av migranter. Dessutom har svenska med tysk brytning hög status jämfört med många andra brytningar.

I årtionden har drottning Silvia varit något av en symbol för den tyska immigranten. Lika länge har hennes svenska ofta dömts ut som undermålig på ett sätt som skapat rubriker i medierna. I biografin Drottning Silvia från 2001 tog hon själv upp ämnet: ”Många undrar varför jag fort­farande har accent när jag talar svenska. Jag förstår vad de menar. Man får dock tänka på att när jag kom till Sverige så var jag redan trettiotvå år och talade sex språk. Då är det svårt att börja med ett nytt.”

Anna Mammitzsch visar genom intervjuer att många tyskar får en hel del beröm för sin svenska. Betyget är ofta att den är bättre än vad som förväntas av andra grupper av inflyttade. Men den når ­sällan upp till den brytningsfria ideal­svenskan.