Så blir sångerna svenska på riktigt

Nu för tiden översätts ofta Disneylåtar – och andra sånger från filmer – till svenska. Men förut var det schlagerlåtar. Svenskans språkmelodi och många sammansättningar har alltid inneburit att jobbet varit lättare sagt än gjort.

– Sångöversättare måste vara både översättare, författare och artister, säger Johan Franzon, universitetslärare i svensk översättning vid Helsingfors universitet. 

Olika typer av sånger har översatts till svenska från främmande språk i århundraden, men det var först med 1900-talets översättningar av pop- och schlagerlåtar som svenska versioner blev något av ett fenomen i sig. Svenska musikförlag köpte rättigheter till hitlåtar och anpassade dem sedan till en svensk publik.

– Då har man behövt en text och den texten har kunnat vara både en översättning och en helt ny text. Men oftast är det något mittemellan, säger Johan Franzon. 

En sång som fick en helt ny betydelse efter översättningen är luciasången Natten går tunga fjät. Ursprungligen är det en napolitansk sång från 1800-talet som handlar om skönheten i kvarteret Santa Lucia i Neapel.

– Man tog musiken och man tog namnet Lucia. Lucia är på samma plats i texten, men alla andra ord på svenska handlar om mörker och ljus. Så det är på sätt och vis samma sång, men på sätt och vis med en helt annan innebörd, berättar Johan Franzon.

En som jobbar med att översätta Disneysånger och olika dubbningar av filmer är Robert Cronholt. Han har gjort svenska manus till filmer som Trassel, Vaiana och Encanto. Även om han översätter både dialog och sång, är det sång han tycker är allra roligast eftersom han kan vara mer kreativ.

– Du är mer bunden till rim, frasering och betoningar. Du har mindre rörelsefrihet på det sättet, men å andra sidan kan du för att få ihop sången gå längre från originalet än vad du hade gjort i dialogen, säger han.

Robert Cronholt och Johan Franzon är överens om att betoningarna i den svenska språkmelodin är en av de största utmaningarna vid den här typen av översättning. Inte minst sammansättningar med två betoningar är kluriga att para ihop med musiken.

– Sammansatta ord på svenska har en särskild betoning, man säger ord så här: REGN-BÅ-gen, JÄT-te-GLA-da, SOM-mar-NÄT-ter, säger Johan Franzon och tillägger att den svenska prosodin stämmer bättre överens med vals- och hambomusik.

När musiken är skriven i fjärdedelstakter ligger betoningen ofta på första taktslaget, berättar Robert Cronholt. Sångöversättare försöker alltid lägga betoningarna på samma ställe som i originalversionen, och undvika att lägga aviga ord på en ton som är betonad. 

– Om det ska ligga tryck på ordet så måste du se till att det stämmer med den svenska språkmelodin att lägga trycket just där, säger han. 

– Det är inte så lyckat att betona ordet och, men du kan betona ett nej. 

I engelskan finns många enstaviga ord som har tvåstaviga motsvarigheter i svenskan och som därför blir en utmaning. Dessutom finns det många hopdragningar i engelskan, där exempelvis tvåstaviga it is i regel blir enstaviga it’s i sångtexter. Svenskans det är blir inte lika lyckat hopdraget till d’ä.

Ibland tycker Robert Cronholt att det svenska språket känns konsonanttätt, speciellt i stycken där sångaren måste sjunga fort.

– Du kan räkna stavelser och få till det, men när du provsjunger själv framför datorn – vilket jag absolut gör – så byter du hela tiden ut ord mot något som går att dra ihop, säger han.

Översättning engagerar också många språk- och musikälskare på olika webbplatser där användare översätter låtar på språk från världens alla hörn. Valeriu Raut är just nu den mest aktiva användaren i hela Sverige på Lyrics translate. Sedan han gick i pension för tio år sedan har han för webbplatsens räkning översatt hela 5 000 sånger från och till rumänska, svenska, franska, italienska och spanska.

– Att vara översättare är inte att översätta varje ord, det är att översätta idén, säger Valeriu Raut.

Och för att lyckas översätta ”idén av en sång” bör översättaren ta hänsyn till många olika aspekter, allt ifrån att slagkraftiga ord ska sitta på rätt ställe musikaliskt till att hitta rim och vackra ljud. Johan Franzon har ett antal tips som han tycker är viktiga för att få till en lyckad översättning:

– För det första att man har uppmärksammat hur sången fungerar när man sjunger den, så att bitarna som framträder extra starkt får en bra gestaltning på svenska. Och för det andra att texten passar med musiken med betoningar och antal stavelser. Och så är det kanske först i tredje hand man vill att det ska vara så likt innehållet som möjligt, för att man ska känna igen det som samma sång. 

Ju svårare en låt är, desto roligare blir det, tycker Robert Cronholt. Allra svårast är sånger som har olika typer av rim staplade på varandra – och som dessutom ska passa till filmen. I Vaiana finns exempelvis sången Jag glänser där en sjungande krabba rimmar flera gånger på samma ord. Efter en del tankeverkstad lät han översättningen bli sträcker, bräcker, förskräcker och knäcker:

När Robert Cronholt översätter tänker han alltid på att texten ska låta så naturlig som möjligt på svenska. Om ett ord skulle låta konstigt i lyssnarens öron byter han ut det till något annat. Han ger ett exempel på vad som är naturligast att säga om en vän är på väg att ramla.

– En översättare som precis har börjat skriver ”Se upp!”. Efter några år börjar man skriva ”Akta dig!”.

Hanna Bäck är frilansjournalist.