Orden som visar vägen till våld

– De allra flesta ordspråk jag har studerat bekräftar manlig överordning, säger Daniel Andersson, forskare i nordiska språk vid Umeå universitet.

 

Hans avhandling Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor handlar om könsrelaterade ordspråk från norra Sveriges jordbruksmiljö under 1800-talet och några årtionden in på 1900-talet. Materialet har han hittat i de svenska dialekt- och folkminnesarkiven.

 

– Själv är jag född i Kiruna och uppvuxen i Piteå. Man behöver inte söka sig till exotiska platser för att hitta spännande språkliga forskningsmiljöer, säger Daniel Andersson.

 

Det är inte bara i norrländska jordbrukstrakter som ordspråken signalerar att mannen är överordnad kvinnan. Mönstret är detsamma världen över.

 

– Samtliga studier jag har gått igenom har ett gemensamt drag, säger Daniel Andersson. Nämligen manlig överordning och kvinnlig underordning. Sedan kan det yttra sig på olika sätt i olika kulturer.

 

Den nederländska litteraturforskaren Mineke Schipper beskriver i boken Never marry a woman with big feet: Women in proverbs from around the world (’Ingå aldrig äktenskap med en kvinna med stora fötter: Kvinnor i ordspråk från hela världen’) hur ordspråken till och med uppmuntrar till våld mot kvinnor: ”Den man som inte kan slakta sitt får eller slå sin fru (när hon förtjänar det) kan lika gärna dö.” Så lyder ett arabiskt ordspråk.

 

– Men även när de svenska ordspråken till synes beskriver ett manligt lidande, som alla de som handlar om grälsjuka kvinnor, är syftet att visa att mannen är överlägsen, säger Daniel Andersson. 

 

”Att bråka med kvinnor är som att pissa i motvind, man får allt på sig”, är ett av Daniel Anderssons insamlade exempel. Det demonstrerar vad mannen måste stå ut med  i sällskap med en kvinna.

 

– Om kvinnor vore lugna och rationella skulle man ju vara tvungen att ta dem på allvar.

 

Detsamma gäller över hela världen. I ett och ett halvt år har jag besökt tio länder för att skildra det globala våldet mot kvinnor. Vårt projekt heter Cause of death: woman, ’Dödsorsak: kvinna’. Överallt har vi mött ordspråk som förklarar och ursäktar våldet. Några exempel är det spanska ”Gift kvinna, brutna ben”, det egyptiska ”Om du bryter en flickas revben växer 40 nya ut”, det pakistanska ”En mans heder vilar mellan kvinnans lår” och det sydafrikanska ”En kvinnas grav är hos svärföräldrarna”.

 

När vi reste runt i Sydafrika för att träffa våldtäktsoffer funderade vår manlige chaufför över uttryck som han växt upp med. Omskrivningar för våldtäkt är bland annat ”att bryta upp grinden innan man fått nyckeln” och ”att bryta flickans ben”. Ingetdera var accepterat, men om olyckan skulle vara framme och graviditet bli ett resultat, var det möjligt att skaffa sig ”nyckeln” genom att gifta sig med den våldtagna.

 

– Mäns sexualitet är i ordspråken mycket kraftig, ja, nästan okontrollerbar, säger Daniel Andersson. ”Pojkar är som kor efter svamp” beskriver att korna blir galna och inte går att samla ihop för att de fått smak på svamp. ”Är karlarna friska vill dom nog något fult”, sägs det. Det gäller till exempel på dansgolvet: ”Då karlarna dansar har de bössan laddad”, för ”När kuken står är vettet borta”.

 

– Det är en rent mansfientlig föreställning, säger han. Att män inte skulle kunna kontrollera sin sexualitet.

 

Varningar utdelas dock via ordspråken: ”Krogskuld och pigk ska man akta sig för” och ”Man ska akta sig för framdelen på kvinnorna och bakdelen på hästarna”.

 

Även när det gäller sexualiteten är mannen huvudpersonen i de svenska ordspråken: ”Då fingret är ringat är kussimurran tingad” och ”Kvinnor och båtar är lika, de kan ruttna upp, men nedre hålet är som det har varit”.

 

I andra länder finns andra bilder: ”Mannen är som pumpan – han sprider sin säd. Kvinnan är som kålhuvudet – hon växer inåt” är ett ordspråk från Sydafrika. I Turkiet kan man höra att ”När två kameler älskar varandra bits de och sparkas”. 

 

De svenska ordspråken handlar sällan om kvinnors egen sexualitet. Det är intressant, för i många andra länder uppfattas unga kvinnors sexualitet som så stark att de – i södra Afrika rent bokstavligt – kan bränna män. Mineke Schipper konstaterar att många ordspråk beskriver kvinnan som ett hot mot mannens sexualitet ”med misstankar och anklagelser om att använda gift, häxerier eller att döda mannen med sin okontrollerade kraft”.

 

Det faktum att 90 procent av de egyptiska kvinnorna är könsstympade bygger på föreställningen att kvinnans okontrollerade sexualdrift kan vara direkt livsfarlig för mannen. För säkerhets skull måste även den könsstympade egyptiskan kväsas: ”Döda katten på din bröllopsdags kväll”, uppmanar ordspråket.

 

I det gamla Sverige var gärdesgården en populär symbol för sexualitet. ”Gammhagen står så länge ingen kliver på den”, kan antingen handla om en gammal ungmö som förblivit ogift eller vara ett stick mot den kvinna som har för få kavaljerer. Ordspråket ”Det växer ingenting på allmän väg” förklarar varför kvinnor med många sexualpartner ansågs vara ofruktsamma. 

 

Många svenska ordspråk handlar om valet av äktenskapspartner. I det gamla jordbruks-Norrland fick de unga tu vara med och välja. Valet skulle ändå inte bygga på förälskelse, utan vara praktiskt och rationellt.

 

De flesta ordspråk riktar sig till mannen, vad han bör se upp med när han ska fria. ”Fria är som att byta hästar, man får ha ögonen med sig”, ”Den som friar i mörkret får ta det han får” och ”Man ska inte välja sin hustru i kyrkodörren utan i ladugårdsdörren”. I kyrkan var kvinnan nämligen uppklädd och kunde dölja mindre smickrande drag. I ladugården kunde man bedöma hennes arbetsförmåga och ”Att ha en arbetsam och sparsam hustru hemmavid är mer värt än hundra tunnor sill”.

 

– Enligt ordspråken är det mannen som väljer, säger Daniel Andersson. Kvinnans uppgift är att tacka nej eller ja. 

 

Om hon tackade nej för ofta kunde hon beskrivas så här: ”En kvinna utan karl är som en ko utan svans.” Kvinnor sågs också som allmänt opålitliga: ”Lakstjärten och flickorden är det halaste som finns på jorden.” Det ordspråket har kanske använts i samma betydelse som det senare ”Hon säger nej, nej, nej när hon menar ja, ja, ja” – en argumentation som fortfarande dyker upp i till exempel våldtäktsrättegångar.

 

Lite försiktig bör mannen dock vara före bröllopet, så att han inte skrämmer bort sin tillkommande: ”Använd inte piskan innan du har bestigit hästen” är ett ryskt ordspråk. 

 

Att mannen är husets herre, med rätt att göra vad han vill, understryks också i många ordspråk, som i det sydafrikanska ”Mannen är huvudet, kvinnan är halsen”, det mongoliska ”Man kan inte slå en annans fru”, det iranska ”Slå kattan så förstår frun vad som gäller”, det turkiska ”En käpp på ryggen och ett barn i magen håller ordning på frun” och det amerikanska ”Kvinnan, liksom gonggongen, bör slås då och då”.

 

Även i Sverige har mannens makt hörts i sådant som ”Det är tuppen som ska gala”, ”Far över mor, mor över mig och jag över katten, sa pojken” och ”Kvinnans plats är mellan spisen och knytnäven”. Dessa svenska ordspråk kanske inte är så vanliga längre, men det finns andra, mer subtila, som är i flitigt bruk.

 

– Mitt intresse för ordspråken väcktes när jag började fundera på hur ofta folk sade ”ingen rök utan eld”, berättar Daniel Andersson. Jag kände av kraften. Vilka lögnaktiga påståenden som helst kan  anses innehålla lite sanning, för ”ingen rök utan eld”. 

 

Först tänkte Daniel Andersson att ordspråk var ett gammalt fenomen, något som människor lutade sig mot förr. 

 

– Sedan skrev jag ut alla jag kunde hitta – och insåg att 105 av dem kände jag igen. Någon gång, i något sammanhang, måste jag ha hört dem. 

 

De ordspråk som överlever är lätta att komma ihåg, eftersom de förs vidare genom muntlig tradition. Många är lite fyndiga, de använder metaforer och rim – och på något sätt slår de an en ton som finns i kulturen.

 

– Ordspråk används när något är lite oklart, i situationer där man inte kan vara helt säker. Med hjälp av ordspråk kan vi generalisera, oftast i enlighet med gamla stereotyper. Unga pojkars beteende ursäktas för att de blivit ”som kor efter svamp” – ”pojkar är pojkar”. Ordspråk förstärker stereotyper och ursäktar ofta över- och underordning, samtidigt som de ses som gammal visdom, säger Daniel Andersson.

 

Allmänna ordspråk används fortfarande som ursäkt för att inte lägga sig i, till exempel i en misshandelsrelation. Svenskar kan till exempel ursäktande säga ”Man ska inte gå mellan barken och trädet”. I Brasilien heter det att ”Man sticker inte en sked mellan mannen och kvinnan”, och i Ryssland ”Ta inte ut skräpet från huset”.

 

Själv funderar jag över andra lögnaktiga ordspråk som vi mötte under våra resor i kvinno­våldets fotspår, som ”Han älskar dig, han slår dig” (Ryssland), ”Slå din fru regelbundet – om du inte vet varför så var säker på att hon vet” (Västafrika) och ”Utan slag – ingen kärlek” (Mexiko). 

 

Och jag kommer ihåg den danska kvinnorörelsens valspråk under 1970-talets feministiska kamp: ”En kvinna utan man är som en fisk utan cykel.”