Nyord på latin gör språket levande

Få språk är så seglivade som latin. Även om språket inte gör mycket väsen av sig i sin ursprungliga form, fortsätter latinet att påverka oss. Som bakgrundsbrus i många svenska lånord och som en brygga mellan antiken och samtiden.

Latinets storhetstid som talspråk ligger däremot över 1 500 år tillbaka i tiden. Den som i dag vill använda romarnas språk ställs därför inför ett problem. Mycket har hänt sedan Västroms fall år 476. Till skillnad från levande språk har latinet inte haft samma chans att utvecklas i takt med tiden. Men att det skulle innebära ett hinder håller inte alla med om.

– Latin är odödligt! Jag skulle vilja citera Karl Egger, en av de största latinisterna under det förra seklet: ”Omnia Latine dici possunt”, som betyder att vi kan säga allting på latin. Jag håller med, men vill lägga till att allting kan sägas exakt och vackert på latin, säger Roberto Spataro som är professor i latin vid Università pontificia salesiana i Rom.

År 2012 utsågs han till sekreterare för den då nystartade påvliga latinakademin Pontificia academia Latinitatis. Akademins syfte är, med Roberto Spataros ord, att verka för ”kunskap och kärlek till latin”, vilket också betyder ökad användning av språket i vardagen. Men även om Cicero har gått till historien som en av världens främsta talare, hade han aldrig en mobiltelefon i sin hand – och heller inget ord för en sådan. På samma sätt hade Caesar inte heller något uttryck för de snabbtåg som i dag susar fram genom Alperna. Där fick hans trupper i stället kämpa sig fram till fots på väg mot de upproriska gallerna.

För att hjälpa dagens latinister att sätta ord på vår moderna värld, ger latinakademin ut Lexico recentis Latinitatis, en modern ordbok med 15 000 latinska nyord. Trots den seriösa framtoningen är nybildningarna i många fall kryddade med en gnutta humor.

Där hittas ord som fumus et nebula (ordagrant ’rök och dimma’) för ’smog’, pilamalleus minutus (’mindre eller reducerad golf’) för ’minigolf’ och pyrobolus manualis (’bomb för handen’) för ’handgranat’. Men där finns också fenomen som brevissimae bracae femineae (’mycket korta kvinnliga byxor’) för ’hotpants’, och iuvenis voluptarius (’yngling intresserad av njutning’) för ’playboy’.

Första utgåvan av lexikonet togs fram i början på 1990-talet efter sju års arbete under ledning av just Karl Egger. Grundmaterialet till de nya orden hämtades både från klassisk grekiska och modern italienska.

Roberto Spataro arbetar för att latin ska fungera även i vardagen.
Foto: Università pontificia salesiana

– Det är möjligt att identifiera det latinska ord som kommer närmast det samtida fenomen man vill beskriva. Annars är det också alltid möjligt att använda sig av omskrivningar. ’Distansundervisning’ blir då discere per videopraesentiam (’ta till sig kunskap genom presentation jag ser’), säger Roberto Spataro.

Karin Westin Tikkanen är forskare i latin vid Uppsala universitet och har skrivit Latinska ord, en bok om hur språket har påverkat svenskan. Hon fascineras över latinet som ett verktyg för att förstå historien och språkens utveckling, men hon menar också att det går att använda i vardagen.

– Jajamen! Jag har ett par vänner som jag skickar latin-sms till – och får svar.

Bristen på latinkunniga personer att kommunicera med är då ett större problem än möjligheten att uttrycka sig.

– Man har kommit ganska långt när det gäller vilka nya ord som kan tänkas behövas. I andra fall kan man ifrågasätta om det behövs ett nytt ord eller om det kan beskrivas på andra sätt, säger Karin Westin Tikkanen.

– Måste jag ha ett ord för Iphone, eller kan jag beskriva det som en ’liten dator som jag bär i handen och med vilken jag kan samtala med människor på långt håll’? frågar hon.

Latinets strängt logiska och formella uppbyggnad gör det förhållandevis enkelt att kortfattat formulera den typen av långa beskrivningar.

– Säger du ’Iphone’ på latin blir det telephonum portatile computatorium. Så du får ihop det på tre ord, säger Karin Westin Tikkanen.

– Latin karakteriseras av den oslagbara fördelen att man kan uttrycka många tankar med få ord. Professor Ivano Dionigi vid latinakademin brukar hävda att latin är Twitters språk, säger Roberto Spataro.

Något som bevisas av ingen mindre än påven Franciskus själv. Vid sidan av det officiella Twitterkontot på engelska finns också ett konto på latin – med nära en miljon följare.

Det är bara ett av många exempel på hur latin används i dag. Den internationella rörelsen Latinitas viva vill öka användningen av språket genom att fokusera mer på talkurser än nötandet av grammatik. Mängder av populära böcker översätts till latin, där kanske Harrius Potter är det mest kända exemplet.

Mycket av dagens latin utgår inte helt oväntat från Vatikanen, som är det närmaste man kommer en officiell instans för språkfrågor. Framför allt genom det sekretariat som än i dag översätter alla påvliga dokument till latin.

Sekretariatets tjänster används också av Vatikanens radio för att redaktionen ska kunna beskriva de senaste händelserna i sina nyhetssändningar på latin.

– Jag blev intresserad när man började sända veckans viktigaste nyheter på latin, Hebdomada papae, ’Påvens vecka’. Detta eftersom jag har studerat latin på gymnasiet – och för att jag som sångerska ofta sjunger på språket, säger svenska Katarina Agorelius.

Katarina  Agorelius levererar nyheter
på latin. Foto: Francesca Geremia

Till vardags arbetar hon på den skandinaviska redaktionen på Vatican news, men sedan 2019 även med nyheter på latin.

– Vi sänder texterna på italienska till översättare vid Heliga stolens kontor för det latinska språket. Och när vi en dag senare har fått dem tillbaka läser vi upp nyheterna.

Latinkunniga lyssnare kan där ta del av världsliga nyheter och lära sig moderna uttryck som climatis mutatio, ’klimatförändring’, bildat till ’klimat’ och ’förändring’.

Nyord på latin är inget färskt fenomen. Från renässansen fram till 1800-talet bidrog nylatin till mängder av nya ord inom främst vetenskap. Snarare är det de senaste 150 åren som det har uppstått ett glapp som behöver fyllas.

– Sedan den industriella revolutionen och den enorma teknologiska utvecklingen finns det mängder av saker där det är omöjligt att hitta ett klassiskt ord som ens är i närheten att använda som översättning, säger Roberto Spataro.

Karin Westin Tikkanen ser både likheter och skillnader mellan dagens användning av latin och hur det användes på Carl von Linnés tid.

– Man kan inte tala om en direkt fortsättning – för under flera sekler har latinet haft en mindre betydande roll. Det är en förlängning. Eller för att använda en modern term, manus emptorum nova, alltså ’en ny kundgrupp’.