Mjölk är allt annat än konsekvent
Hur kommer det sig att det går bra att tala om kokosmjölk men att det ibland är kontroversiellt att tala om havremjölk och sojamjölk?
Bild: Saga Bergebo
Fråga: Ordet mjölk används ju både för vätska från spenar och som kortform för ”mjölksaft”. När började man använda denna dubbla betydelse? Hur ser historiken ut kring andra användningar av ordet? Kokosmjölk är ju vedertaget, men till exempel havremjölk och sojamjölk har blivit kontroversiellt, trots identiskt utseende och ursprung. Varför?
Martin
Svar: Mycket rimlig fråga. I december 2013 införde EU ett regelverk som säger att exempelvis mjölk, smör, ost, grädde och yoghurt bara får användas för att marknadsföra produkter som tillverkats av animalisk mjölk. Men det finns undantag. Kokosmjölk är till exempel tillåtet liksom jordnötssmör och mandelmjölk.
Du får gräva djupare i varumärkeslagstiftningen för att bena ut detaljerna, men jag misstänker att det antingen handlar om hävd (det vill säga att kokosmjölk varit vedertaget som produktbeteckning sedan långt tillbaka) eller att förbudet mer gäller produkter som tydligt konkurrerar inom samma produktområde som mejerivaror. Men tillämpningen tycks inte vara helt konsekvent.
En underavdelning till detta frågekluster gäller benämningarna mjölk respektive mjölkdryck, där bara mjölk som inte har tillsatser (som D-vitamin) eller på annat sätt genomgått några förändringar får kallas mjölk. Inte heller där är tillämpningen konsekvent.
Svensk ordbok anger för ordet mjölk delbetydelserna ’mjölkliknande växtsaft; kokosmjölk’ och ’näringsrik vätska som utvinns ur växtdelar och dylikt; hasselnötsmjölk, havremjölk, mandelmjölk, rismjölk’. Samma betydelseuppdelning ges i den historiska Svenska Akademiens ordbok, och där finns exempel på den användningen från 1600-talet och framåt.
Fråga: Ordet mjölk används ju både för vätska från spenar och som kortform för ”mjölksaft”. När började man använda denna dubbla betydelse? Hur ser historiken ut kring andra användningar av ordet? Kokosmjölk är ju vedertaget, men till exempel havremjölk och sojamjölk har blivit kontroversiellt, trots identiskt utseende och ursprung. Varför?
Martin
Svar: Mycket rimlig fråga. I december 2013 införde EU ett regelverk som säger att exempelvis mjölk, smör, ost, grädde och yoghurt bara får användas för att marknadsföra produkter som tillverkats av animalisk mjölk. Men det finns undantag. Kokosmjölk är till exempel tillåtet liksom jordnötssmör och mandelmjölk.
Du får gräva djupare i varumärkeslagstiftningen för att bena ut detaljerna, men jag misstänker att det antingen handlar om hävd (det vill säga att kokosmjölk varit vedertaget som produktbeteckning sedan långt tillbaka) eller att förbudet mer gäller produkter som tydligt konkurrerar inom samma produktområde som mejerivaror. Men tillämpningen tycks inte vara helt konsekvent.
En underavdelning till detta frågekluster gäller benämningarna mjölk respektive mjölkdryck, där bara mjölk som inte har tillsatser (som D-vitamin) eller på annat sätt genomgått några förändringar får kallas mjölk. Inte heller där är tillämpningen konsekvent.
Svensk ordbok anger för ordet mjölk delbetydelserna ’mjölkliknande växtsaft; kokosmjölk’ och ’näringsrik vätska som utvinns ur växtdelar och dylikt; hasselnötsmjölk, havremjölk, mandelmjölk, rismjölk’. Samma betydelseuppdelning ges i den historiska Svenska Akademiens ordbok, och där finns exempel på den användningen från 1600-talet och framåt.
